Anna Lejerhed Emrin, marknadschef på Stufvenäs Gästgiveri i Kalmar län drivs av att vilja ge gästerna naturnära mervärden. Något som gjort att hons engagerat sig i projektet skogens kraft. De är nu en demogård.
Unders sommaren ska de arbeta med att ge gäster en skogsupplevelse och en 900 år gammal ek. Vi har frågat Anna vad det är dom egentligen vill göra i den vackra ekskogen.
”Vi vill tillgängliggöra möjligheten för våra gäster och andra besökare eller vandrare längs Kalmarsundsleden att nå Stufvenäs-eken. Sveriges näst största ek med en omkrets på 9,7 meter och cirka 800 år gammal. Vi har det senaste åren märkt en ökad efterfrågan på att besöka eken samt att gästen i större omfattning inte har tidigare erfarenhet av friluftsaktiviteter. Nuvarande stig är igenvuxen, otydlig och svårtillgänglig. Detta gör att besökarna har skapat en egen stig på jordbruksmark, vilket inte uppskattas av växtodlaren. Dessutom exkluderas alla som inte är fullt rörliga.
Vi vill skapa en tillgänglig naturupplevelse genom att dels göra stigen bredare, anlägga en ny etapp som kräver en mindre gångbro över en mindre bäck samt frigöra eken från skadlig undervegetation som stör kronan. Vi vill längs stigen skapa fina sittytor för att kunna njuta av miljön men också skapa skyltar med kunskap om vårt odlingslandskap men också om den lokala historien och kulturarvet. Denna stig skulle också kunna kopplas ihop med en närliggande stig som passerar vårt bord i Visit Swedens koncept ”The Edible Country” vilket ger en fin inramning för besökarens naturupplevelse.
Vi tror att detta kommer göra eken till ett bättre besöksmål som kommer skapa intresse och trafik av både närboende och hitresande besökare. Vi kommer även skydda åkermarken från nedtrampade grödor. Det kommer också rädda eken från skadlig undervegetation. Vi tror att det finns både kort- och långsiktiga vinster med att skapa förutsättningar för ekens fortlevnad framåt samtidigt som vi får ut fler människor i naturen och samtidigt kan utbilda dem i kultur, historia och biologi.”
På Mittlandsgården på Öland, en demogård i Skogens kraft, arbetar mångbrukaren Caroline Kindblom Landtmanson och maken mycket med restaurering och naturvårdande skötsel i ek- och hasselbestånd. Mittlandsgården har uppemot 80 ha öländsk skog med värdefulla hasselbestånd, ekskogar, trädbevuxna hagmarker och lundmiljöer. Delar av området är naturreservat. Delar betas av gården får, andra är under restaurering till bete medan en stor del tillåts vara ”Öländsk skog”. På Mittlandsgården finns en stor kunskap om restaurering av marker för att skapa skogsbeten och trädklädda betesmarker. Maskinparken är extra intressant att kika på då den utgörs av små och specialanpassade maskiner med en uppsjö av olika finurliga funktioner.
När Mittlandskogen tagit sig an ett skogsbestånd där utfallande material nyttjas och röjningsrester tas tillvara Resultatet blir områden med höga naturvärden som dessutom får höga rekreationsvärden! Något som Caroline tillvaratar genom att erbjuda både naturguidningar och fårsafari. Det praktiska arbetet sker främst genom manuellt och motormanuellt arbete, till god hjälp har de även sina får ????. Blir du nyfiken så besök dem själv eller häng med oss i Skogens kraft så återkommer vi hit så småningom.https://www.mittlandsgarden.se/
Familjen Frohm flyttade från Tyskland till Tenhult för att ”vi tycker om människorna, landskapet och alla sjöarna”, säger Reinhard, skogsmästare och Ulrike, landskapsplanerare. Med stort intresse för skogsbruk, klimat och miljöfrågor, driver de deltidsföretaget ACDC-skog med uppdrag inom skogsbruk, naturvård, landskapsplanering och kurser. Allt arbete sker fossilfritt, alla motorsågar, röjsågar liksom elbilen laddas via solcellerna på hustaket.
Att batteridrivna maskiner ger trevlig arbetsmiljö är lätt att förstå. Men när jag frågar paret Strohm om varför fossilfritt kommer svaret från hjärtat. ”Vi vill bidra till ett mer hållbart och klimatanpassat skogsbruk.
Ekosystemet skog visar redan nu tydliga tecken av klimatförändringen. Mer barkborre och mer skogsbränder är bara två exempel. En annat positiv grej med elektriska redskap är att de kräver betydligt mindre underhåll, laddar billigt och startar med ett knapptrygg,” säger Reinhard och ler stort innan han fortsätter. -Vår vision är att visa på alternativ för ett fossilfritt skogsbruk och inspirera andra att följa vårt exempel. Reinhard ser sig själv som en skoglig mångbrukare med måtto ”Det finns inga gränser för hur mycket man kan uppnå med goda samarbeten”. När jag frågar om ACDC inte går tvärtemot utvecklingen inom skogsbruket svarar han ”Jag ser en ljus framtid också för elektrifieringen av större maskiner. Här i Småland finns dessutom många känsliga områden olämpliga för stora maskiner liksom områden för små för att få lönsamhet i att flytta dit de stora maskinerna.” www.acdc-skog.se
På Sjöhaga, 2mil nordväst om Jönköping, möter vi Charlotte Lundberg som driver en verksamhet med fokus på grupper med hundfolk. Förr var Sjöhaga ett traditionellt pensionat dit storstadsfolk reste för den friska luften. Numera stannar inte tåget vid perrongen i Furusjö men Än idag står Sjöhaga för god mat lagad från grunden, helst på lokala eller ekologiska råvaror. Både den enkla standarden och den gemytliga, välkomnande charmen har bevarats. Då Charlotte själv är en passionerad hundmänniska har hon valt att nischa verksamheten mot förbokade grupper med egna hundar. På Sjöhaga finns gott om plats för hundar och gruppen har anläggningen för sig själv, något som fått många föreningar och kennlar att bli återkommande gäster.
Men Sjöhaga, som ligger sjönära mitt i lilla Furusjö, har ingen egen skog. För att kunna arbeta med hundgrupper har Charlotte uppvaktat ett antal skogsägare i trakten. Samarbete kräver ett alltid ett tagande och givande och att man försöker förstå varandras verklighet” säger Charlotte. I nuläget har hon tre olika avtal om att få nyttja någon annans mark för hundträning. Charlotte är noga med att avtalen bara gäller för grupper som bor på Sjöhaga. Hon är även noga med att försöka få sina gäster att förstå begräsningarna med allemansrätten. Återkommer man ofta till samma plats blir det lätt slitage på naturen och det ingår inte i allemansrätten, säger hon med ett varmt leende.
På Strömbäck möter vi familjen Bobbert, en sydafrikansk/svensk familj som 2018 öppnade ett gårdscafé. Strömbäck, där mamma Marie växt upp, är en gammal skogvaktarbostad på 2,5 ha i kanten av Hökensås djupa tallskogar, inte långt från Vättern och mitt emellan Jönköping och Hjo. Familjens drivkraft i Strömbäcks gårdscafé är att uppmuntra människor och att få gästerna att känna sig värdefulla. Respekten och kärleken för våra medmänniskor bär vi med oss från livet i Sydafrika där vi arbetade för barn och ungdomar i sociala projekt, berättar Marie och fortsätter;
Vår slogan är ”En oas på Hökensås” och det känns lika viktigt att förvalta gårdens historia som att integrera Sydafrikansk kultur i allt vi gör berättar Marie. – Lokala samarbeten i olika former kommer naturligt, i somras en fotoutställning med lokala fotografer. Vi upplever att vårt sätt att fläta samman Strömbäcks historia med vår sydafrikanska kultur uppskattas. Ja kanske ger det till och med fler gäster, avslutar Marie. Gårdscafét var välbesökt även under 2021. Antagligen för att vi nästan är ”naturligt coronasäkrade”, mitt i skogen och med gott om plats! -Säger Marie. När cafét är vinterstängt drömmer familjen om framtiden. På sikt vill de erbjuda boenden, vara en naturlig mötesplats och kunna ge ungdomar sommarjobb. www.strombackcafe.se
I Ramkvilla möter vi Jan Evanson, personen bakom Ramoa, äventyrsbyn som har utvecklats till ett besöksmål med gäster från hela världen. Ramoa ligger på ett skogsskifte om 20 ha med lång strandlinje. Skogen är vanlig produktionsskog men allteftersom verksamheten förändrats gör skogens betydelse det med. Vildmarksloppet lockar hundratals startande och ger skogen nya sociala och ekonomiska värden. Förr kom gästerna främst för roliga femkamper och bastubad. Numera kommer merparten för att uppleva de enkla men spektakulära boendena och naturupplevelsen som ingår i boendet. Jag frågar hur Jan arbetar med utveckling. ”Jag utvecklar det jag själv uppskattar. Jag liksom andra förändras med tiden” säger Jan och fortsätter; ”För mig får platsen och bygdens historia allt större betydelse. Jag vill uppleva naturens närhet, jobba med lokala företag och råvaror, helt enkelt känna att jag är en del av något större. Mina gäster inte är så olika mig själv” avslutar Jan och ler.
På vattnet flyter en flotte med panoramafönster dit man måste paddla för att övernatta och i en talldunge med sjöutsikt har Jan byggt ett 8-kantigt trädäck med eldstad. Ett år som detta blir det både en coronasäker miljö för grupper och en plats att sova i hängmatta under bar himmel. Jan upplever att besökarna kommer hit för att umgås och njuta av livet, här är ju både social distans och utevistelse naturliga ingredienser. Jans vision är att Ramoas skogar ska kombinera naturnära boenden, friskvård och socialt umgänge samtidigt som den brukas genom plockhuggning. www.ramoa.se
Vi möter Gösta och Gunnel Jonsson, fjärde generationen på den ca 40 ha stora gården i Loaklev, som ligger mitt i Småland, lite öster om Vetlanda. Gösta har varit i skogsbranschen hela livet, främst utanför den egna gården. Då den egna skogen som brukats traditionellt drabbades ganska hårt av Gudrun och Per kom nya insikter. Att varierade bestånd med lövsinslag klarade stormarna bäst väckte nyfikenhet och sedan dess har Göstas intresse för löv ökat för varje år. Sedan dess ser både Gösta och Gunnel idel möjligheter och allt fler olika värden i skogen. De är hängivna biodlare och har engagerat sig i lokala lövskogsprojekt. Där Höglandsleden passerar gården har de till och med tagit fram en ren björkskog. ”Lite skönhet får man bjuda på!” -säger Gösta med glimten i ögat.
Gösta beskriver sig själv som en mångsysslare, med fotfäste i det traditionella skogsbruket är han starkt engagerad i hur man kan förädla lövvirke till annat än pappersmassa. Därtill uppskattar han skönheten och mångfalden i en lövrik skog. Numera är han och Gunnel pensionärer. Men aktiva i föreningen Smålands trädgård och LRF-projekten Skogens kraft och Lövsuccé 2.0, fortsätter de att utveckla gårdens värden. Två hus uppförda från den egna skogens råvaror hyrs ut. En solosåg, goda samarbeten och ett kreativt sinne har lett till att Gösta nu bygger vad han kallar ett ”blandskogs-hus” med innertak i både björk, fura och gran.
Namn: Simon Jonegård
Företag: Grenåsa Byggnadsvård
Ort: Tenhult
Verksamhet: Uttag av udda skogsråvaror, Skogsupplevelser, Skogsvård/ekosystemstjänster, Uthyrning av bostäder.
Vad är en mångbrukare för dig?
En som tar tillvara olika resurser i skogslandskapet.
Vilka drivkrafter har du i ditt företagande?
Utgå ifrån gårdarna och utveckla dem för att skapa en bärkraftighet på gårdarna.
Vilka möjligheter finns det att utveckla affärsmässiga verksamhet med skogens som bas?
Oändliga möjligheter. Det handlar om hur man gör det avseende entreprenörskap, paketering, kommunikation och kvalitet.
Hur kan en branschorganisation (med fokus på innovationsutveckling och kunskapsöverföring) stödja dig i ditt företagande?
Hjälp att nå ut till potentiella kunder och samarbetspartners.
Namn: Helen och Krister Hafdell
Företag: Gamlegårds (Silento AB)
Ort: Rute socken, Gotland
Verksamhet: B&B, kurser inom hantverk och hälsa mm, bulhustillverkning och träkonstruktioner, gårdsbutik
Vad är skogens mångbruk för er?
Vad vi kan göra AV och MED och UR skogen.
Vilka är drivkrafterna i ert företagande?
Hållbarhet, återbruk och skaparglädje.
Vilka möjligheter finns det att utveckla affärsmässig verksamhet med skogen som bas?
Skogen är en fantastisk plats för upplevelser och kan ge vår verksamhet ännu fler ben att stå på, allt ifrån att erbjuda skogsyoga och guidade naturvandringar till ett skafferi för materialutvinning.
Hur kan en branschorganisation stödja er i ert företagande?
Skulle ge möjlighet att nätverka och tillsammans med andra hjälpas åt att utveckla idéer och byta erfarenheter.
Namn: Ann Sellbrink
Företag: Låxbo Lantkök
Ort: Vimmerby
Verksamhet: Skogens mat
Vad är en mångbrukare för dig?
Den som ser potentialen förbi virkestravarna.
Vilka drivkrafter har du i ditt företagande?
Nyfikenhet. Längtan efter att göra det som är roligt, fortsätta utforska.
Vilka möjligheter finns det att utveckla affärsmässiga verksamhet med skogens som bas?
Jättestora möjligheter, man kan hitta samarbeten kring skogen utan att äga den. Måste inte äga skogen för att verka i den.
Hur kan en branschorganisation (med fokus på innovationsutveckling och kunskapsöverföring) stödja dig i ditt företagande?
Det blir förebilder på företag som testat olika affärsmodeller.
