På Bönabo Norrgård, nära gränsen mellan Småland och Västergötland, driver Frida Andersson och Lars Johansson ett mångbruksföretag där boendeuthyrning kombineras med naturnära skogsbruk, regenerativt jordbruk och livsmedelsförädling. Deras mål är att bidra till en levande landsbygd och att sprida kunskap om hållbarhet, biologisk mångfald och vårt kulturarv med utgångspunkt från en gårdsekonomi som går ihop.
Följ med Leader Sjuhärad och Skogens kraft på ett inspirerande studiebesök till Bönabo Norrgård utanför Hestra. Under träffen får du ta del av exempel på hur gården med hjälp av skog, jordbruk och boendeuthyrning kan bidra till ökad biologisk mångfald och nya affärsmöjligheter på landsbygden.
Låt dig inspireras av en verksamhet med ett tydligt helhetstänk kring hållbart brukande av skog och mark. Träffen är kostnadsfri.
När: Kl. 13-16, 22 maj.
Var: Bönabo Norrgård, Hestra. Google maps: https://maps.app.goo.gl/C5NyKipZyeLZf3zd9
Kostnad: Gratis deltagande inkl. enklare fika med kaffe.
Anmälan: Senast 19 maj. Anmäl dig här.
Program:
13.00 Samling på Bönabo Norrgård i Hestra. Frida Andersson och Lars Johansson hälsar välkomna.
13.15–15.30 Rundvandring på gårdens marker med visning av skogen, stugan och jordbruket. Vi fikar längs vägen och får ta del av goda idéer och kunskap som kan främja biologisk mångfald och hållbart brukande av naturens resurser.
15.30-16.00 Avslutning med möjlighet till frågor och diskussion.
Tänk på: Kläder efter väder och bra skor då vi är utomhus hela eftermiddagen och går en del under rundvandringen.
Träffen finansieras av Leader Sjuhärad och Skogens kraft.
FORM + FURA är ett projekt som utforskar vad som uppstår när man utgår från den lokala råvaran och arbetar med metoder och material inom finsnickeri. Till det har en kreativ designprocess adderats, vilket resulterar i en samling estetiska, funktionella och hållbara designobjekt som just nu visas i Konsthallen på Kulturgatan i Bodafors. Spindel i nätet är finsnickaren och mångbrukaren Fredrik Ireklint.
Utställningen i Bodafors pågår just nu fram till den 26 april. Formgivarna som bidragit med designidéer är Mikaela Falk – Atelier Mon, Jonas Forsman – Forsman Design AB och Rebecka Franzén – Rebecka Franzén Design. Under projektet har gruppen träffats flera gånger för att ta avstamp i lokala material och metoder för att skapa hållbara möbler och prototyper.
När Skogens kraft träffade Fredrik Ireklint i snickeriverkstaden på Eckersholms gård utanför Vaggeryd var han i full färd med att realisera designidéerna inför utställningen. Råvaran kommer från två hundraåriga tallar som plockhuggits på Eckersholms gård, som Fredrik driver tillsammans med frun Alexandra. Tillsammans tog de över en del av gården i ett generationsskifte.
Till vardags är Fredrik, som går under namnet Fredrik Folke, nischad mot möbelprototyper och tar uppdrag från en rad formgivare. Vissa unika beställningar eller små serier säger han också ja till. Och råvaran han jobbar med känns självklar – plockhuggen tall från den egna skogen.
– Då kan jag åka ut och klappa på tallen och säga ”nu ska du bli ett bord”. Samtidigt kan jag ta vara på råvaran bättre och jobba mer utifrån förutsättningarna än tvärtom. Det är också en miljöaspekt och ger spårbarhet. Idag finns en större efterfrågan att veta varifrån materialet kommer, säger Fredrik.
Sedan årsskiftet ägnar sig Fredrik helt åt snickeriet. Han var hungrig att testa och såg att det fanns en kundbas.
Intill oss i lokalen står för tillfället en konstruktion av metall, den tillhör ett bord som ska ta plats i en restaurang i Stockholm. Bordsskivorna som önskats är av ek, dessa hittade Fredrik hos Hols Hyvleri, utanför Alingsås.
Att vara nischad har sina fördelar och en formgivare kan ge flera uppdrag. En styrka är att han kan bidra med insikter kring konstruktion som kanske inte designern tänkt på från början, vilket också kan ge en designmässig twist. I utmaningarna ligger att hitta rätt kunder, som förstår värdet, samt att sätta ett rättvist pris med tanke på tidsåtgången.
– Det är en stor personlig prägel man säljer in. Ligger ju mycket passion i hantverket och många timmar. Samtidigt tänker jag att finsnickeriet är ”back to basic”, en drivkraft som påminner om hur det var att driva en gård förr. Man skapade mycket bra kvalitet på egen hand, produkter med en helt annan livslängd, säger Fredrik.
Om FORM + FURA:
FORM + FURA är en del av satsningen SPOK i Jönköpings län, som verkar för att stärka samarbeten mellan formgivare och lokala tillverkare. Projektet utforskar och visar hur lokala råvaror kan användas i skapandet av unika designobjekt.
Foto, gruppbild: Björn Ceder
Varmt välkommen till en mångbruksträff hos Simon Jonegård på Grenåsa by, strax söder om Tenhult.
Här kombinerar Simon byggnadsvård med att restaurera och utveckla värden på sin gård. Det innebär ett multifunktionellt synsätt på landskapet, där natur- och kulturvård går hand i hand med företagande. Under träffen får du ta del av konkreta exempel på hur han nyttjat landskapet för att öka biologisk mångfald, uppnått fler ekosystemtjänster och hittat vägar för ekonomin.
Simon delar med sig av sina erfarenheter från Grenåsa by och vi samtalar kring följande ämnen:
Vid träffen deltar även Lars Johansson (rådgivare och projektledare Naturbruksdialog, Länsstyrelsen i Västra Götaland/SLU) som arbetar med Naturbruksdialog, vilken är en metod för att analysera ett landskap eller en gård för att se vilka värden som finns och utifrån dessa diskutera mål samt möjligheter och ta fram en plan. Tanken är att hitta lösningar som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara.
Räkna med att utbyta erfarenheter med andra markägare och intresserade, ställa frågor om stöd, åtgärder och praktiska lösningar utifrån Simons och Lars erfarenheter och inte minst en chans att knyta kontakter. Ta chansen att inspireras, lära och diskutera hur vi tillsammans kan utveckla framtidens landskap.
När: Kl 13-16. 8 maj
Var: Grenåsa by, Tenhult. Google maps: https://maps.app.goo.gl/55dEBjtWfbM2dj23A
Kostnad: Gratis deltagande inkl. enklare lunch och kaffe.
Anmälan: Senast 6 maj.
Kläder efter väder eftersom aktiviteten sker utomhus.
Välkommen till en fördjupad mångbruksdialog. Denna gång pratar vi kring hälsa och välmående i skog och natur. Det är ett öppet frukostmöte för dig som bedriver eller vill bedriva mångbruk med koppling till skog. Tanken med den här timmen är att kunna möta andra mångbruksföretagare, på ett kollegialt men avslappnat sätt. Det ger möjlighet att etablera nätverk, dryfta tankar, be om tips och dela utmaningar. Dialogen arrangeras digitalt en gång i månaden, inte nödvändigtvis med tema, men du är varmt välkommen att inkomma med förslag på samtalsämne.
Upprinnelsen till mötesformen är ett önskemål som kom upp under mångbrukskonventet 2025. Också du som är verksam inom främjandesystemet är välkommen att delta. Var du befinner dig geografiskt är inte avgörande, men aktiviteten vänder sig i synnerhet till aktörer i Västra Götaland och Småland.
Här hittar du möteslänk och anmälningsformulär. Anmälan är inte obligatorisk, men underlättar för att få en uppfattning om uppslutning.
Hoppas vi ses och hörs!
Vill du utveckla ditt företagande inom besöksnäring med koppling till skog? Under våren 2026 bjuder projekten Skogens kraft och Arena Skog in till en serie av webbinarier där du får ta del av inspirerande föreläsningar, konkreta exempel och samtal med andra företagare.
Möteslänk till dagens webbinarie:
Microsoft Teams-möte, anslut till: https://teams.microsoft.com/meet/395318399771048?p=Zmk0t2xur3LWK6s49h
Mötes-ID: 395 318 399 771 048
Lösenord: c22x8ir6
Driver du redan en verksamhet inom besöksnäring med koppling till skog – eller går du i tankarna att starta något? Kanske bär du på en idé som utgår från platsen du verkar på, din kunskap eller ett starkt intresse. Att gräva där du står kan vara en förutsättning för att lyckas. I denna sista träff i vårens Besöksnäringsdialog, den 22 april, får du möta fyra företag från fyra regioner som på olika sätt gräver där de står och samtidigt framgångsrikt utvecklar besöksnäringen med skogen som bas. Du får inspiration från verksamheter som tagit form utifrån den enkla men avgörande frågan: ”Vad har jag, vad vill jag – och vad kan jag?”.
Oavsett om du är i uppstartsfas eller vill utveckla det du redan byggt upp, får du nya perspektiv och insikter att ta med dig vidare. Vi berör också det som många brottas med: Balansen mellan engagemang, tid, ekonomi och samverkan med andra. Efter inspirationen fortsätter vi i smågrupper där du får möjlighet att reflektera, utbyta erfarenheter och ta nästa steg i din egen verksamhet.
Träffen är kostnadsfri, öppen för deltagare i hela Sverige och kan delta i oavsett om du varit med tidigare eller inte. Tidigare träffar har samlat 50–130 deltagare från hela landet – missa inte detta avslutande tillfälle.
15:30 Välkomna
15:40 Inspirationsföredrag och frågestund med fyra företagare
16:20 Gruppdiskussioner
16:50 Återsamling
17:00 Avslut
Medverkande föredragshållare är inga mindre än dessa fyra:
Carina Engqvist, Cykla i Filmlandskapet Småland i Eksjö kommun. -Om att starta företag utifrån att en plats har en historia att berätta och hela tiden vidareutveckla med fokus på lärande sinnerliga hållbara gästupplevelser.
Julia Lindhag, Mellingerums gård i Oskarshamns kommun.- Om erfarenheter från att börja med en plats och lokalt mathantverk och vidareutveckla till ett eget sorts besöksmål med olika verksamheter. Började med marmelader och ostar och har idag, odlingar, café, gårdsbutik, lada för events, kursverksamhet, vandringar och anställda.
Jessica Sannö, Tiveden Adventure & Lodge. Om att utgå från passionen för natur och värdskap och platsens potential och tillåta det att finnas kvar och skapa kraft ur det även när verksamheten växer.
Stuart Hippach, Plockat. Om att våga ägna sig åt sin passion, svamp med visionen att tillgängliggöra skogens 100 olika ätliga svamparter till fest och vardag.
Seminarieserien har bestått av fyra digitala fristående träffar på temat besöksnäring och skog, Denna fjärde och sista träffen avslutar serien men vi bjuder in till ett uppföljande samtal för fördjupad diskussion om hur vi kan utveckla liknande för att det ska bidra till affärsutveckling hos er mångbrukare och potentiella mångbruksföretagare. Geografiskt är målgruppen Västra Götaland och Småland, men du som finns utanför den här regionen är välkommen du med.
”Vad gör ni och varför?” Det är en fråga som alla företagare förväntas kunna svara på. När vi samlas för en nätverksträff i snickeriet hos Maria och Oscar Carlsson i Västra Frölunda är det också den som sätter tonen för samtalet.
– Det är inte jättesjälvklart efter en lång akademisk utbildning att göra något sådant här, säger Oscar.
Tillsammans driver Maria och Oscar företaget Björg form & arkitektur – men verksamheten är mer än ett traditionellt arkitektkontor. Sedan 2011 har de finansierat snickeriets verkstad med arkitektuppdrag och successivt byggt upp en egen produktionsmiljö på hantverksmässiga grunder.
– Det är ingen häpnadsväckande maskinpark vi har – men den är flexibel och det är en nyckel. Vi vet aldrig vad nästa projekt är och vilka krav som ställs. Till exempel bandsågverket och virkestorken, tack vare dem kan vi ta färskt timmer från skogen och komma i gång snabbt. Det är den här flexibiliteten och lösningsfokuseringen vi har som gör att vi använder begreppet hantverksmässig produktion.
Det hände mycket när de blev skogsägare. På fastigheten i Jämtland finns mestadels en skiktad, gammal granskog uppblandad med många andra träslag som björk, asp och sälg. Att stå där, som nya skogsägare, väckte fler frågor än svar.
– Vi visste ingenting, ibland är det en förutsättning för att tänka nytt och annorlunda, säger Maria.
– Ja, vi var lite naiva kanske, fyller Oscar i. Vi började titta på vår skog och fundera vad brukad skog innebär och hur kan man göra det på olika sätt. Vi började önska mer hållbart, kvalitetsmässigt virke men också att det kom från en naturlig skogsbiotop.
Därefter landade de i kontinuitetsskogsbruk och en strävan efter att nyttja råvaran bättre än gängse.
– Små sortiment med större värde kan man säga, men utmaningen är att hitta en marknad. Vår tanke från början var inte att bara starta ett arkitektkontor. Vi önskade göra något annat med högre förädlingsgrad. När vi blivit skogsägare tittade vi på traven med klentimmer och fick idén att göra ett kubbgolv av det och här är vi i dag.
Kubbgolvet kallas ”Centerpiece” och det är i mittpunkten mellan skog, arkitektur och produktion som deras verksamhet tar form. Där kommer också vikten av social hållbarhet in i bilden, vilket fått stor betydelse i ett uppdrag från Göteborgs stad.
– 2024 fick vi frågan angående bygge av ett nytt BmSS-boende, ifall vi kunde ordna reglarna som behövdes, eftersom det önskades lokalproducerat virke. Egentligen hade vi kunnat göra det, svarade vi. Men vi föreslog istället att Göteborgs stad skulle göra det själva som ett arbetsmarknadsprojekt för att öka den sociala hållbarheten. Björgs roll blev att utveckla och samordna processen och bli en certifierad part för att kunna konstruktionsklassa reglarna, berättar Oscar.
Göteborgs Stad har en egen skogspolicy, som till exempel tar hänsyn till död ved och rekreationsvärden genom ett hyggesfritt brukande. I en av dem förvaltad skog i Björsared valdes 113 träd ut och plockhöggs. Oscar tog fram apteringslistor för rätt dimensioner och startade upp processen för att bli certifierade av RISE. Arkitektkontoret White Arkitekter ansvarade för gestaltningen, och Oscar fick uppdraget att skapa optimering- och sågscheman för stockarna.
På Ringöns sågverk utbildade han samtidigt ett arbetslag bestående av personer som hamnat utanför arbetslivet.
– Att jobba med arbetslaget och få dem att följa instruktionerna var fantastiskt. Jag har aldrig jobbat med några som var så effektiva och noggranna. Det var verkligen ömsesidig glädje i hela processen, säger han.
Från skiss till byggstart gick processen på ungefär ett år. Och den största utmaningen – certifieringen – löste sig till slut.
– När vi fick certifieringen var det ett genombrott. Det visar att lösa problem är möjligt och att det går att kringgå industriella processer. Det handlar om att tänka om – att det går!
Maria lyfter fram betydelsen av en lokal kontext och att det handlar om att bygga värdekedjor som är mindre, mer transparenta och mer anpassningsbara. När till exempel Göteborgs stad genom naturvårdsåtgärder tog ut mindre volymer gran och började röra sig mot hyggesfritt, öppnades möjligheten att samtidigt bygga en ny, lokal värdekedja.
– Finns alltid utmaningar för oss små företag i förhållande till stora projekt. Inbyggda utmaningar som man behöver ta sig runt. I dag har vi fått ett ramavtal med arbetsmarknadsenheten, det är inte jättelätt att få till. Och konstruktionsklassningen vi har är unik för oss, säger Maria.
Deras arbete pekar mot en annan modell. Maria och Oscar uppmuntrar kommuner att våga se brokiga lösningar som skapar fler arbetstillfällen och stärker social hållbarhet i en tid där tillväxt ofta är norm:
– Man hör bara om att skala upp. Vi säger skala ner – det borde praktiseras oftare, avslutar Maria.
| Hantverksmässig produktion, enligt Maria och Oscar: – Människan i centrum. – Kunskapsberoende. – Nätverk och samverkan. – Flexibilitet – i såväl maskinpark som projektutförande. Ha en plan b och därmed känna förtroende från uppdragsgivare att de litar på att man hittar en plan b. – Kommunikation. – Synergier. – Hög förädlingsgrad och smart resursutnyttjande. |
Annika Maschke är uppvuxen i storstaden Berlin och bar tidigt på en stark längtan efter skogen. När hon studerade till skogsingenjör i tyska Eberswalde, en välkänd ort i skogliga sammanhang, lärde hon sig grunderna i skogsskötsel, skogsekonomi och hur man planerar skog för framtiden. Samtidigt väcktes ett särskilt intresse för hyggesfritt skogsbruk, blädning och skogens biologiska mångfald. Idag utvecklar hon en möbel för att underlätta kontorsarbete utomhus, eftersom en sådan arbetsplats skulle kunna ge goda hälsoeffekter.
När Annika flyttade till Aneby 2009 tog livet i skogen en ny riktning. Anledningen var köpet av en nordsvensk brukshäst. Intresset för skogskörning med häst växte snabbt, och sedan 2011 har hon drivit ett turistföretag där hon kör häst samtidigt som guidar gästerna i naturen. Att arbeta med häst i skogen är fortfarande en central del av livet.
Samtidigt växte ett annat intresse fram: träet som material. Nyfikenheten på träförädling ledde 2022 till att hon påbörjade utbildningen Trä, möbel och inredning, vilket i sin tur öppnade dörren till studier i produktutveckling med möbeldesign vid Jönköpings universitet.
Skogen har således följt Annika genom hela livet, och en tanke från studietiden i Tyskland har blivit vägledande “It’s not about trees – it’s about people.”
Just därför ser hon skogens mångbruk som något unikt. I skogen möts ekologiska, ekonomiska och sociala värden. Tillsammans skapar de möjligheter för både människor och företagande.
Examensarbete: att arbeta i naturen
Annikas examensarbete innebär en tydlig vision: att skapa en möbel som gör det enkelt att välja skogen före inomhuskontor även under arbetsdagen.
Allt fler studier visar att tid i naturen förbättrar både fysisk och mental hälsa. Att arbeta utomhus kan minska stress och öka koncentrationen. Samtidigt är naturen sällan anpassad för ergonomiskt arbete. I sitt examensarbete utvecklar Annika därför en transportabel arbetsmöbel för att ge förutsättning att kunna arbeta i naturen. Tanken är att göra det enkelt att flytta arbetsplatsen utomhus – spontant efter väder, plats och behov.
Möbeln ska ge en stabil sittplats och en bra arbetsyta som skyddar exempelvis datorer från smuts och fukt. Målet är att förena funktion, ergonomi och formgivning i en lösning som gör naturen till en tillgänglig arbetsplats för fler.
Vill du bidra till utformningen av framtidens kontorsplats tar Annika gärna emot dina ärliga svar på några frågor, som exempelvis rör möbelns tilltänkta vikt samt önskemål om funktioner.Frågorna hon vill ha besvarade hittar du här.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Jerker Bergdahl från Skogsstyrelsen. Hej Jerker!
Att det är på riktigt. Skogen är en stor resurs och många kluriga mångbrukare har upptäckt potentialen. Samarbeten mellan mångbrukare ger stor utväxling. Sen ska jag vara ärlig och säga att jag blir själv sugen på att bli mångbrukare, att utveckla den plats och de begränsade möjligheter som finns bakom min egen husknut. Det är något alldeles extra det där med ett genuint ursprung, en stark och stolt berättelse som inte är svår att tala sig varm för.
Projektet har redan öppnat upp förståelsen för och potentialen i mångbruket. Skogsprogrammet utrycker förhoppningar om att mångbruket kan bidra med jobb och hållbar tillväxt, Skogens kraft har bevisat att jobben och potentialen finns! Så skogens betydelse för landsbygdens utveckling tror jag kommer att förtydligas. Och framförallt ser jag att fler kluriga människor, entreprenörer, kommer att upptäcka möjligheterna och bygga nya verksamheter.
I huvudsak två delar. 1. Projektet är jämställdhetsintegrerat och här är jag brygga till Skogssektorns jämställdhetsråd som jag också jobbar med. 2. Projektet är en del av nationella skogsprogrammet som Skogsstyrelsen har i uppdrag att samordna och även här är jag en brygga. Det jag menar med att vara brygga är att jag kan föra information åt båda hållen, samordna genom att exempelvis se till så projektet tar plats på skogsprogrammets årskonferens i Stockholm.
En pansarbarkstall på en berghäll vid en sjökant. I skogen, med utsikt över vattnet. Med en lång historia som sett landskapet förändrats och som lyssnat på många ”här och nu – samtal”, sådana samtal som vi numera nästan bara kan ha i skogen. Några av mina yngre kompisar är numera stolta leverantörer till byggnadsvårdade gamla kåkar.
I Tivedens djupa skogar har Jessica Sannö tillsammans med familjen byggt mer än ett naturturismföretag. Hon har byggt ett levande exempel på hur skogen kan vara grund för företagande, hälsa och lokal utveckling, utan att reduceras till enbart virkesproduktion.
Genom Ösjönäs har Jessica utvecklat upplevelser som vilar på platsens själ. Hästarna är en självklar del av hennes liv och företagande, liksom hennes starka engagemang för hälsa. Det tar sig uttryck i aktiviteter som rid- och yogahelger – där natur, rörelse och återhämtning vävs samman till helhetsupplevelser som lockar både nya och återkommande gäster.
Jessica är också skogsägare och en tydlig röst för ett bredare synsätt på skogens värden. Hon har varit med och möjliggjort stora sammanhängande områden med hyggesfriare brukande runt Tiveden, där skogen fortsatt används – men med anpassningar som stärker upplevelsevärden, biologisk mångfald och långsiktig lokal nytta.
Som medgrundare till den nationella föreningen Skogens mångbruk har hon bidragit till att flytta positioner. Föreningen verkar för att fler företagare och skogsägare ska våga tro på – och följa – sina affärsdrömmar, även när de rymmer betydligt mer än traditionell virkesproduktion. Här lyfts skogen som en plattform för många intäkter, fler företag och starkare bygder.
Samtidigt är Jessica ovanligt tydlig i en fråga som många livsstilsföretagare brottas med: ekonomi. Hon är en stark förespråkare för att även natur- och turismföretag måste ta tillräckligt betalt för sina tjänster. Långsiktig hållbarhet handlar inte om att arbeta dygnet runt året om, utan om att bygga affärer som ger både försörjning, återhämtning och livskvalitet.
Jessica är också en tydlig röst för naturturismen på både nationell och EU-nivå, där hon visar att turism inte är motsatsen till vare sig naturvård eller skogsbruk, utan tvärtom kan vara en motor för lokalsamhällets utveckling. Hon bjuder in skogsägare, beslutsfattare och entreprenörer att se skogen med nya ögon — som resurs, relation och möjlighet. (Naturturismföretagen)
Jessica Sannö är en förebild för hur skogen kan brukas, användas och älskas – samtidigt. För företagare, skogsägare och hela bygder som vill uppnå mer via mångbruk.
VÄLKOMMEN! Du kan delta även om du missat att anmäla dig! Koppla upp dig via denna länk och ange både ditt namn och epost när du loggar in. Microsoft Teams-möte. Anslut till: https://teams.microsoft.com/meet/34071745689416?p=B1zzqKeydGw0y9Z9roMötes-ID: 340 717 456 894 16 Lösenord: aW6k4ky6
För många skogsägare och lantbrukare med kompletterande verksamheter (mångbruk) har strandskydd länge upplevts som ett hinder för utveckling, investeringar och nya affärsidéer. Under 2025 infördes lättnader i strandskyddet men vad innebär det i praktiken? Vilka möjligheter öppnar det för landsbygdsföretagande och mångbruk? Exempelvis uthyrning, boende eller aktiviteter som komplement till ordinarie skogs- och lantbruk.
I det här webbinarium, den 5 mars kl. 08-09, ger John Dagobert, expert inom strandskydd på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, en lättillgänglig genomgång av de nya reglerna och hur de kan påverka dig som markägare eller företagare.
Du får bland annat ta del av:
Fokus ligger på praktiska exempel och hur regelverket kan användas som stöd – snarare än bromskloss, för hållbart företagande och lokala initiativ.
Träffen avslutas med möjlighet att ställa frågor och delta i diskussion.
Viktigt att du anmäler dig senast 3 mars via www.gronamoten.se. Anslutningslänk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
08.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens kraft.
08.10 John Dagobert
Expert inom strandskydd på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
09.00 Avslut
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
