En ny forskningsöversikt från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), framtagen inom projektet Skogens kraft, visar att kunskapsluckor och starka normer kan begränsa utvecklingen av företagande i skogen och ger olika förutsättningar för kvinnors och män.
Kvinnor och män möter olika förväntningar och olika villkor när de vill starta och driva skogsbaserade företag. Det visar rapporten Genus, skogsägande och företagande med skogen som bas som sammanfattar forskning på området.
– Rapporten visar tydligt att genus spelar roll för kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag med skogen som bas. Samtidigt präglas skogsbruket av starka normer som kan göra det svårt att kombinera traditionellt virkesbruk med andra värden som skogen kan ge. För att bättre förstå hur dessa faktorer samverkar behövs mer kunskap om mångbruksföretagandets villkor, säger Elias Andersson, en av forskarna vid SLU som tagit fram rapporten.
Företagsformen mångbruk innebär att använda skogen för flera olika syften samtidigt, till exempel virkesproduktion i kombination med naturturism, livsmedel, rekreation, tjänster, ekosystemtjänster eller andra former av företagande.
Kunskapsluckor hämmar utveckling
– Projektet Skogens kraft undersöker förutsättningarna för mångbruk i och från skog och rapporten visar tydligt att det finns flera frågor som inte ställts kopplat till småföretagandets förutsättningar och villkor. Här finns alltså mer att göra! Säger Agneta Larsson, projektledare för Skogens kraft.
Rapporten är en del av projektets strategi att arbeta med jämställdhet och ska bidra till bättre underlag för utvecklingsinsatser, policyutformning och beslutsfattande som stärker förutsättningarna för ett inkluderande och hållbart skogsbaserat mångbruksföretagande.
– Det krävs analyser av genusmönstren på flera olika nivåer och översikten ger oss information om hur vi inom projektet kan undvika fällor och bidra till att skapa jämställda villkor genom att fokusera på rätt saker, säger Kicki Borhammar som arbetar som processtöd för jämställdhet i projektet.
Forskningen påverkar bilden av skogsägare
Ett centralt perspektiv i rapporten är att forskningen i sig inte är neutral. Val av metoder och angreppssätt påverkar vilka frågor som ställs och vilka former av företagande som synliggörs.
– Mycket forskning bygger på enkätstudier där kön behandlas som en variabel bland andra. Det riskerar att förenkla och befästa bilder av kvinnor och män som skogsägare, snarare än att analysera de normer och strukturer som formar förutsättningarna för mångbruk, säger Elias Andersson SLU.
Forskarnas medskick
Ta reda på mer om:
- varför företagandet startas (motiv och drivkrafter),
- hur företagen formas och organiseras (praktiker och företagsformer),
- vem insatser och stöd riktas till (målgrupper och antaganden),
- vilka värden som räknas och hur prestation bedöms (normer för framgång).
Läs rapporten i sin helhet:
Genus, skogsägande och företagande med skogen som bas En forskningsöversiktandersson-e-et-al-20260113.pdf
