Våra landskap i allmänhet och skogar i synnerhet bjuder in till olika sorters affärsidéer. När idéerna är många – hur hittar du vägen framåt? Vi pratar om att ta nästa steg, från tanke till handling.
Föredragshållare är Christina Milén Jacobsson som är landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Västra och Arena skog.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens kraft, Arena skog och Agroväst Gröna Möten. Anmäl dig senast 9 december. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student.
Varmt välkommen!
Viktigt att du anmäler dig senast 9 december via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
08.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens kraft.
08.10 Från tanke till handling
Christina Milén Jacobsson som är landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Västra och Arena skog.
08.45 Avslut
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Beläget cirka tio kilometer utanför Emmaboda, är Ödevata Gårdshotell & Fiskecamp ett exempel på hur turism och hållbarhet kan gå hand i hand. Anläggningen, som består av ett gårdshotell, stugor, camping- och ställplatser, är inte bara ett boende för turister i skognära miljö – den verkar aktivt för att bli en klimatpositiv destination.
Ödevatas historia sträcker sig till sent 1800-tal. Sedan dess har gården fungerat som både flyktingförläggning och kriminalvårdsanstalt innan Malin och Magnus Axelsson år 2006 började resan med att göra gården till en fiske- och aktivitetsanläggning med tillhörande boendeuthyrning. År 2020 kom Doro och Patrick Elling till Ödevata som volontärer – idag är paret en drivande kraft och idag finns alltså två familjeföretag på gården.
– Vi delar passionen för hållbarhet och natur och vi vill dela med oss av denna fantastiska plats, säger Malin Axelsson och slår ut med händerna mot Doro Elling.
Den här oktoberdagen arrangeras ett studiebesök ihop med Skogens kraft, där flertalet studenter som läser Master of Science in Entrepreneurship, Sustainability and Social Change vid Linnéuniversitetet deltar och får chans att se Ödevata. Det blir snabbt tydligt att anläggningen är mer än ett övernattningsalternativ eller utgångspunkt för olika aktiviteter. Här skapas flera exempellösningar för att bli en så hållbar turismanläggning som möjligt.
– Vi vill göra allt med en mening, varför inte ta vara på möjligheterna vi har? Här finns påhittade lösningar för alla sorters problem, säger Doro och pekar mot iordningställandet av ”Forest garden” och några dammar som anläggs för att ta hand om gråvattnet från lägenheterna intill.
Växthuset ”Framtidens orangeri” är nästa stopp på rundvandringen och väcker fascination i gruppen. Här kombineras fisk- och växtodling genom akvaponi, där biokolet utgör både filter till fiskodlingen och möjliggör odling. Doro förklarar hur vattnet renas fem gånger per dag genom fem växtbäddar.
– Vi vill visa på bra exempel och demonstrera hur det praktiskt går att göra. Det är lätt att allt bara blir teorier annars, säger hon.
Biokol är numera ett naturligt inslag på många sätt och nästan blivit synonymt med Ödevata. Här drivs bland annat en egen flispanna som värmer hela anläggningen och den används även för produktion av biokol – ett material med många användningsområden som jordförbättring, koldioxidsänka och vattenrening. Egen tillverkning av mindre biokolsugnar och kontiki står Magnus för när det blir tid över.
Hållbarhet genomsyrar Ödevata på flera nivåer och i anslutning till studiebesöket genomgår gruppen en workshop på tema hållbarhet och omställning, ett av flera bokningsbara koncept som går att boka vid studiebesök, kurser och konferenser.
Anläggningen prioriterar inköp från lokala leverantörer och samarbeten i närområdet, vilket stärker både ekonomi och samhälle.
– Vi försöker vara självförsörjande, och erbjuda våra gäster så mycket egenodlat som möjligt. Samtidigt vet vi att desto längre vistelser vi har – desto mindre resor och mindre koldioxidavtryck gör besökarna. Hållbar turism innefattar tre perspektiv: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Zoomar vi ut lite har turism i regel en god effekt på omgivande miljö, säger Doro Elling.
Så, även om en gäst är ute efter att finna fiskelyckan i någon av de närliggande sjöarna eller önskar att ströva i de omgivande skogarna erbjuds här en multidimensionell upplevelse. Ödevatas mål är att gå bortom “bara hållbart” till att bli regenerativt, det vill säga att inte bara bevara utan också aktivt bidra till förbättring. Den natursköna miljön, sjöarna, skogen och de kreativa systemen för biokol och akvaponik gör att vistelsen blir både avkopplande och lärorik.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Kicki Borhammar jämställdhetsexpert i Skogens kraft. Hej Kicki!
Vad tycker du är mest spännande med Skogens kraft och varför?
Skogens kraft är en viktig insats för att synliggöra skogens alla olika värden. Därmed också alla de människor som ser skogen som en arena för olika uttryck och verksamheter. Fältet ”skog” vidgas till att omfatta så mycket mer än vad som i den offentliga debatten avses med skogsbruk. I det sammanhanget är det spännande att se hur vi kan medverka till att kvinnor och män med olika bakgrund kan säkras villkor som gör deras deltagande möjligt. Vidga normen, helt enkelt.
Hur tror du Skogens kraft kommer påverka vår förståelse och användning av skogarna?
Tror att projektet har potentialen att skapa en mer nyanserad debatt om skogen och dess användning genom att problematisera VEM och VAD som är tillåtet i skogen, vad som ses som bärkraftigt. Projektet kan utveckla rådgivning och andra strukturer som påverkar mångbrukets villkor – och kvinnor och mäns villkor inom området – så att fler kan använda sin potential och kunnande, på ett sätt som gör skogen tillgänglig för fler och erbjuder fler upplevelser för allmänheten. Hur skogen används har stor betydelse både för den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten.
Vad blir ditt bidrag i projektet?
Min uppgift är att stötta projektets arbete med att ständigt undersöka hur olika insatser påverkar kvinnors och mäns möjligheter att vara aktiva inom mångbruket. Sverige är inte ett jämställt land, företagande är inte jämställt och det dominerande skogsbruket är starkt präglat av maskulina normer. Vi försöker förstå hur dessa strukturer påverkar mångbruket – och hur vi kan förändra, så att alla får samma möjligheter att använda skogen för sina verksamheter.
Om du kunde vara ett träd för en dag, vilket träd skulle du vara och varför?
Finns många härliga träd, men jag skulle nog helst vilja vara en martall. Ingen egen art, men en som inte ger upp för vind och kyla. Som martall skulle jag fortsätta träna mig på att utveckla lagom böjlighet och hårdare virke för att växa utan att knäckas.
Utanför Älekulla i Marks kommun driver Anders Wilkes sin gård som försörjer en person på heltid, ambitionen är ett hållbart mångbruk som fungerar året runt. Brukandet av skogen hör vintern till, mer så som gårdarna disponerade tid förr. Uttaget väljer han att rätta efter behov och här kommer ett kontinuitetsskogsbruk in i bilden.
Årshjulet är en viktig komponent att ta hänsyn till för att få Lillegård fårfarm att gå runt. Det har mynnat ut i flera intäktsben: grönsaksodling, skog och lammkött är de huvudsakliga. I en hage går också några fjällnära kor. När vi träffas på gården en kulen oktoberdag tillsammans med andra mångbrukare talar han vördnadsfullt om hur förfäderna brukat samma mark och lyckats försörja sig, även om levnadsstandarden då var annorlunda.
I tio års tid har Lillegård fårfarm vuxit enligt filosofin att stärka de fyra ekosystemprocesserna: energicykeln, vattencykeln, näringscykeln och artsamspelet. Egna resurser och det naturnära prioriteras till förmån för större ekonomisk resiliens och konkurrenskraftiga priser.
Det första viktiga steget för att kunna leva av vad gården kunde erbjuda var att 2017 köpa loss 28 hektar skog. Innan dess hade han lönejobbat i ett dussin år. Även om första tanken inte var att äga skog har det idag skänkt både nytta och glädje. Det andra steget togs 2019 när grönsaksodlingen startades upp och idag erbjuder gården exempelvis prenumerationstjänst av grönsakslådor från odlingen, av 40-tal olika grödor i fasta bäddar. Då packar Anders bilen och levererar färska grönsaker efter vad skördetiden erbjuder. Den totala längden på odlingsbäddarna uppgår till en kilometer, vilket är tillräckligt. Utöver det säljs också lammkött och ägg.
Fokus på skogen lägger Anders främst vintertid, när odlingen klingar av för säsongen. Här bedrivs i första hand kontinuitetsskogsbruk, där uttaget styrs av behovet. Från början fanns idén att följa avverkningsförslagen i skogsbruksplanen, men idag går tankarna annorlunda. Skogen har fler värden än bara det som står i planen och andra sätt att finansiera skogen önskas än att avveckla och börja om på nytt. Istället önskar han bibehålla ekosystemtjänsterna samtidigt som skogen producerar kvalitetsvirke och ger rekreation. Under vår träff liknar han det vid hur skogsägare brukar hugga för sin vedförsörjning.
Under mångbruksträffen hos Lillegård fårfarm fick deltagarna också en bra redogörelse för hur viktigt det är att räkna på sin verksamhet och värdera insatserna på gården, men också en tankeställare hur önskvärt det är att hitta en lokal, fungerande samverkan utan konkurrens.
Förutsättningarna för att utveckla fler verksamheter på sin skogsfastighet kan se olika ut. Vad är det för skog? Finns tiden? Vad efterfrågas? Frågorna kan bli många och var börjar man? Välkommen på webbinarium den 27 november.
Intresset för naturturism och husbilsliv växer – och allt fler efterfrågar skogsnära platser med lugn, enkelhet och genuin miljö för övernattning. Det här kan vara en lågt hängande frukt för dig som skogsägare, men hur bär man sig åt?
Under seminariet inspirerar Axel Hjelmer från Eremit till enkla affärsverksamheter inom turism och ger goda exempel, praktiska råd och delar erfarenheter.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Anmäl dig senast 25 november. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student.
Varmt välkommen!
Viktigt att du anmäler dig senast 25 november via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
08.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens Kraft.
08.10 Affärsverksamheter inom turism
Axel Hjelmer från Eremit ger goda exempel, praktiska råd och delar erfarenheter.
08.45 Avslut
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Småskaliga sågverk spelar en viktig roll i den lokala bioekonomin kopplad till skog – de skapar arbetstillfällen, stärker landsbygden och bidrar till hållbart resursutnyttjande. Sågarna behåller ekonomiskt värde i bygden genom att låta förädlingskedjan stanna lokalt och stärker företagandet. För en gård kan sågverksamheten också vara en viktig pusselbit. Välkommen till webbinarium den 20 november.
Små verksamheter har ofta stor flexibilitet och kan anpassa produktionen efter kundernas behov och råvarutillgång. Det möjliggör effektiv användning av hela trädet och även andra trädslag som annars riskerar att bli outnyttjade. Genom sin småskalighet kan sågverken snabbt ställa om till nya produkter och marknader, vilket ökar motståndskraften i den gröna omställningen. Det kan handla om att såga specialdimensioner eller ta fram virke för byggnadsvård och restaurering. Kortare transporter minskar dessutom klimatpåverkan och bidrar till lokalt förankrade värdekedjor. De små sågverken har också en viktig roll i att bevara hantverkskunskap och materialkännedom.
Men hur ser vardagen ut på de små sågverken? Vilka möjligheter och utmaningar finns, och vad kan vi lära av dem som redan är igång? Under detta webbinarie möter du två lokala sågverk – Leandersson timmer och smide i Kode samt Myrhult såg i Töreboda – som delar sina erfarenheter av att driva småskalig träförädling, från råvara till färdig produkt. De berättar om sin resa, sina affärsmodeller, tekniska lösningar och hur de skapar värde av lokalt virke.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student. Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se. Anmälan senast 18 november.
Varmt välkommen!
12.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens Kraft.
12.10
Leandersson timmer och smide i Kode
Myrhult såg i Töreboda
13.00 Avslut
Viktigt att du anmäler dig senast 18 november via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Den 21 oktober arrangerades en härlig inspirationsträff på Trakt Forest Hotel i Vetlanda kommun, där det gavs möjlighet att lyssna till lokala företagare och diskutera vilka affärsmöjligheter skogen ger.
Medan oktoberregnet strilade ner utanför timmerhuset hos Trakt Forest Hotel var ett 40-tal småländska mångbruksföretagare och skogsägare på plats för att få inspiration och nätverka med nya och blivande ”kollegor”. Inspirationskvällen genomfördes tack vare ett samarbete mellan Nuvab, Vetlanda kommun, LRF Vetlanda kommungrupp och Skogens kraft.
Talare under första timmen, efter en välkomstfika, var följande:
Efter inspirationsföreläsningarna följde frågestund med föredragshållarna samt dialog.
Ett stort tack till alla deltagare och medarrangörer för en härlig kväll utanför Vetlanda!
Juryns motivering lyder:
”Genom sin förmåga att skapa nyfikenhet och reflektion kring ett diversifierat nyttjande av våra skogar är Ola en god ambassadör för mångbruk. Dessutom har han tillsammans med Lena Engelmark Embertsén tagit smaken av skog hela vägen till Nobelmiddagen.”
– Jag är mycket tacksam, det känns så ärofyllt. Vi lever en sekund i taget och den sekunden är nu, säger Ola Engelmark om att få priset. Han är skogsekolog, författare och verksam på Högtorps gård i Sörmland.
Bakom utmärkelsen står projektet Skogens kraft, som verkar i Västra Götalands län och Småland, tillsammans med den nationella föreningen Skogens mångbruk. Juryns slutval offentliggjordes vid Skogens krafts skogskonferens i Mundekulla den 25 september.
Några av perspektiven som vägs in i bedömningen är en hållbar verksamhetsart över tid som visar skogens potential som resurs, intressant ur ett samhällsperspektiv, visar ekonomisk bärighet med möjlig försörjning, är god kunskapsspridare, bidragande till hållbar landsbygdsutveckling utifrån skogsanvändande och är god inspiratör.
– Det finns nästan lika många ingångar till skogens mångbruk som det finns småföretagare och skogsägare i Sverige. Ola Engelmark är en förebild som har fått många att anamma mångbruk och fundera över hur skogen kan användas, säger Agneta Larsson, projektledare för Skogens kraft.
Två andra finalister som prisas bland de nominerade bidragen är Josefine Espenkrona och Linnéa Salbark, med verksamheten Naturlogi utanför Linköping samt Simon Jonegård, som driver Grenåsa byggnadsvård och sin gård utanför Jönköping.
Vilken kraft det blev! Den 25–26 september samlades vi i Mundekulla för att tillsammans utforska skogens möjligheter – från smakupplevelser och träförädling till turism och biologisk mångfald.
Stort tack till alla er som deltog, delade med er av kunskap, ställde frågor, lyssnade, skrattade och skapade nya kontakter. Det är ni som gör Skogskonferensen Skogens kraft till något alldeles extra.
Under torsdagens middag delades den nyinstiftade utmärkelsen Årets mångbruk ut – och den första att ta emot priset blev Ola Engelmark, skogsekolog, författare och verksam på Högtorps gård i Sörmland.
Motiveringen löd:
”Med sina böcker och sin mediala medverkan reflekterar Ola Engelmark över skogens funktion och betydelse, och riktar därmed ljuset på mångbrukets fördelar. Det görs på ett ödmjukt, rannsakande och begripligt sätt i frågor som många funderar kring och har starka känsloband till. I offentligheten verkar Ola som ambassadör och uppmuntrar skogsägare att ömsa skinn till skogsföretagare utifrån vilka möjligheter skogen erbjuder.”
Ola delar sitt liv mellan forskarvärlden och Högtorps gård, där han tillsammans med matinnovatören Lena Engelmark Embertsén skapat smaker som till och med serverats på Nobelmiddagen – tre gånger!
Vi vill fortsätta utveckla Skogens kraft tillsammans med er! Skapa kontakt med oss genom att
I samband med Skogskonferensen den 25 september delas den nystiftade, nationella utmärkelsen Årets mångbruk ut. Från ett urval av flera kvalificerade kandidater nomineras följande tre finalister.
I urvalsprocessen har jurygruppen tagit hänsyn till flera aspekter. Följande perspektiv har vägts in bland andra:
Josefine Espenkrona och Linnéa Salbark, Naturlogi
Utanför Linköping ger systrarna Josefine och Linnéa människor möjligheten att uppleva skogen som rum. Med sina boendealternativ och måltidsupplevelser sätter Naturlogi fingret på de värden som skogen kan ha, utan att tumma på mys och lyx. De har lyckats skapa en hållbar affärsmässighet med följande filosofi: ”Vi tror att skogens kulturella ekosystemtjänster i form av plats för välbefinnande och rekreation är lika viktig som dess försörjande tjänster i form av träråvara.”
Simon Jonegård, Grenåsa byggnadsvård
Strax söder om Jönköping driver Simon Jonegård verksamheten Grenåsa byggnadsvård sedan 2020. ”Resurshushållning” är ledordet för företaget och genom att återbruka virkesprodukter – och använda beprövad byggnadskonst – möjliggör Simon ett hushållande med våra resurser och samtidigt skapar vackra genuina hem. Dessutom finns viljan att dela med sig av sin kompetens inom såväl hantverket som landskapsskötseln. På gården förvaltar Simon sin skog med ett eget mångbrukstänk, där han vill bevisa att det går att leva på natur- och kulturvård som i sin tur ger många mervärden.
Ola Engelmark, författare och part i Högtorps gård
Med sina böcker och sin mediala medverkan reflekterar skogsekologen Ola Engelmark över skogens funktion och betydelse, och riktar därmed ljuset på mångbrukets fördelar. Det görs på ett ödmjukt, rannsakande och begripligt sätt i frågor som många funderar kring och har starka känsloband till. I offentligheten verkar Ola som ambassadör och uppmuntrar skogsägare att ömsa skinn till skogsföretagare utifrån vilka möjligheter skogen erbjuder. Med ett ben bland forskare och skogsfrågor har han ett andra ben kvar i Högtorp gård, i Sörmland. Gården drivs tillsammans med matinnovatören och kemiingenjören Lena Engelmark Embertsén och smaken av deras egen skog har tagit plats på Nobelmiddagens tallrik vid tre tillfällen.
—
Mottagaren av Årets mångbruks presenteras under Skogskonferensen i Mundekulla den 25 september. Utmärkelsen delas ut av Skogens kraft tillsammans med föreningen Skogens mångbruk.
