Att MÅNGBRUK blev det ord flest deltagare tog med sig hem från Skogsprogrammets nationella årskonferens är en milstolpe för oss i projektet Skogens kraft. Det betyder att vårt arbete för att synliggöra mångbrukare och deras bidrag till skogen och samhällsutvecklingen verkligen gör skillnad.
Under konferensen fick vi möjlighet att stå på scen tillsammans med Sandra Sälleteg, vd för Trakt Forest Hotel, som delade familjens inspirerande resa från traditionellt skogsbruk till prisade skogssviter ritade av Gert Wingårdh. Ett fantastiskt exempel på hur mångbruk skapar nya affärsmöjligheter, fler jobb och livskraft i skogsbygderna.
Vi är extra glada över att se ordet Mångbruk poppa ut bland alla de nyckelord som deltagarna tog med sig – ett tydligt tecken på att målgruppens potential börjar uppmärksammas. Och vi minns med stolthet sommaren på Elmia Wood, där vi ansvarade för mångbruksmontern tillsammans med Föreningen Skogens Mångbruk. Tillsammans fyllde vi montern med ett 20-tal företag och fick mässans hedersutnämning för vårt medvetna bemötande.
Det här är bara början. Vi fortsätter att driva utvecklingen framåt med nätverkande, jämställdhetsintegrerat arbetssätt och forskningsstudier. När mångbruk lyfts fram blommar både företag, samarbeten och framtidstro – och vi är stolta över att vara en del av den resan.

Skogens kraft lyfter fram mångbrukare och deras bidrag till en mer hållbar framtid. Det är en heterogen grupp av företagare, men som ändå har det gemensamt att de ser nya möjligheter i skogen som plats eller resurs. För mig som forskare vid SLU är det spännande att bättre förstå mångbrukarnas motiv och strategier, men även det som lägger hinder i vägen för en önskad utveckling. Skogens Kraft är för mig en plattform för att lyfta dessa och andra frågor, men även skapa nya mötesplatser för mångbrukare i vår del av landet.
I projektet kommer vi att kunna visa på nya och innovativa sätt att använda våra skogar, men även kunna påverka aktörer att skapa bättre förutsättningar för mångbruket i framtiden. Det handlar om främjandesystemets aktörer och deras kunskap om mångbrukares behov och förutsättningar. Förhoppningsvis skapar vi en förståelse för skogens många potentialer hos många olika aktörer.
Inledningsvis är min roll att göra en fördjupad studie av mångbruksföretagarnas situation och hur de idag löser framför allt sina kunskapsbehov. Detta gör jag genom en s k mikro-AKIS studie. Genom denna får vi en bättre förståelse för vilka behov mångbrukarna har – behov som Skogens Kraft kan bidra till att hantera. Min förhoppning är att detta leder både till nya aktiviteter inom projektet, men också en möjlighet att påverka samhällets policys inom området.
Jag skulle nog vara en sälg. Jag lever upp på våren och älskar insekter. Precis som sälgen.
Den 9 december samlas skogsägare, forskare och innovationsaktörer på Skogsprogrammet Västra Götaland – årskonferens 2025 i Göteborg. Skogens kraft är en av deltagarna och medverkar i samtalet om affärsstöd och innovation för skogsägare.
Konferensen bjuder också på flera andra spännande programpunkter – bland annat om skogens roll i bioekonomin, nya affärsmöjligheter och hur samverkan kan stärka innovation i Västra Götaland.
För oss är det en viktig mötesplats där skogens kraft får ta plats i framtidens hållbara utveckling.
Skogens mångbruk växer fram som en dynamisk och entreprenöriell sektor, där företagare verkar på ännu outvecklade marknader. Men vilka behov, hinder och möjligheter möter mångbrukarna – och hur kan stödsystemet bättre stödja deras utveckling? Detta webbinarium ger dig inblick i en aktuell studie och möjlighet att bidra med dina egna erfarenheter och perspektiv.
Tid och plats: 16 december kl 9-10, på Teams
Välkommen till ett webbinarium där Magnus Ljung, AgrDr statskonsulent och verksamhetsledare vid SLU Kompetenscentrum rådgivning, presenterar sin intervjustudie om mångbrukares lärande och koppling till stödsystemet.
Studien bygger på begreppet Mikro-AKIS, som beskriver mångbruksföretagarens strategier för att ta till sig ny kunskap och utvecklas. Här framträder bilden av en heterogen och entreprenöriell målgrupp, med starkt driv men som agerar på ännu outvecklade marknader. Syftet med studien är att stärka företagarens och branschens utvecklingskraft genom att
Magnus har i sin studie undersökt:
Under webbinariet får du möjlighet att diskutera hur kunskaps- och innovationssystemet kan möta mångbrukares personliga förutsättningar. Känner du igen utmaningar, hinder och framgångsfaktorer?
Webbinariet vänder sig till dig som redan driver eller är intresserad av att starta en mångbruksverksamhet kopplad till skogen.
Den 27 november arrangeras det nationella skogsprogrammets årskonferens i Stockholm. Skogens kraft medverkar i en punkt och visar upp exempel på mångbruk av skog.
Det nationella skogsprogrammets årskonferens är en mötesplats för diskussion och dialog inom skogsprogrammet och vänder sig till alla som har skogsintresse. Det är en öppning till dialog och samverkan för att bidra till skogsprogrammets vision och mål.
I årets program medverkar Skogens kraft och finns med på scenen tillsammans med Sandra Sälleteg, vd för Trakt Forest Hotel. Här berättar Sandra om familjens resa – från skogsbönder med köttdjur och enkel stuguthyrning till skapare av prisade skogssviter som ritats av Gert Wingårdh. I dag sysselsätter verksamheten upp till sju anställda mitt i den småländska skogsbygden och utgör ett starkt exempel på modernt mångbruk av skog.


Via Ellen Nystedt, delprojektledare i Skogens kraft och ordförande för den nationella föreningen Skogens Mångbruk, ger medverkan chans att lyfta varför mångbruk av skog kan komma att spela en allt viktigare roll för Sverige.
När skogsbruk kompletteras med mångbruk skapas:
För att se hela programmet och följa konferensen live, klicka här.
En central del av Skogens kraft är ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt och att ta sig an både horisontella och vertikala strukturer; alltså mångbrukare, främjandeorganisationer och akademin. Inom projektet pågår just nu två forskningsstudier:
Forskningen på dessa områden är begränsad, och projektet bidrar med ny förståelse och viktig kunskap.
Skogens kraft är så glada och tacksamma över att kunna lyfta fram mångbruk i så viktiga och stora forum som nationella skogsprogrammets årskonferens. Vi befinner sig nu mitt i projektperioden, men riktningen är tydlig: När mångbruk lyfts fram blommar både företag, samarbeten och framtidstro.
Vid Ösans naturreservat, strax utanför Billingsfors i Dalsland, sammanstrålade nyligen en grupp studenter med Anders Johansson, som är naturguide och driver företaget Friluften. Skogens kraft var med och gjorde dagen genomförbar.
Ingången till aktiviteten var att ge studenterna, som läser Naturguide & naturturism vid Hjälmareds folkhögskola, inblick i kvalitetssäkrade guideupplevelser och samtidigt förstå hur naturguideyrket är en del av mångbruket. Gruppen fick även insikter i guidande av en plats och i allemansrättsliga frågor. Dessutom öppnade Anders Johansson upp för egna reflektioner hos deltagarna, kring vilka förväntningar de själva har på yrket.

Anders ordnar till vardags flera konceptarrangemang utomhus genom företaget Friluften, bland annat skogsfloating och GNISTRum i samverkan med anläggningen Vann. Hans filosofi är att guideupplevelser bör genomsyras av gott bemötande och öppenhet där deltagarna är medskapare och bjuds in till reflektion.
– För min och Friluftens del handlar det om att ha en stor bredd och ett hyfsat djup i relevanta ämnesområden. Friluften har genom åren haft ett nära samarbete med Linköpings universitet och varit en del i deras kurser inom utomhuspedagogik och upplevelseproduktion. Det har varit en plattform både för egen utveckling och för att ge ekonomin en viss stabilitet. Att ha ett bra samarbete med den som äger marken vi jobbar på är också en förutsättning för att kunna skapa bra upplevelser för våra gäster. Grundfilosofin i det vi gör är att skapa upplevelser som tänder en liten gnista i deltagarens ögon – hen ska vilja ha mer. Vi försöker aktivt skapa deltagande deltagare som medupptäcker och upplever med alla sinnen. Sammanfattningsvis behöver den som tänker sig att driva företag inom naturturism vara passionsdriven men också ha en viss distans för att inte tappa bort sig själv, säger han.
Efter övningarna i naturreservatet väntade tillagning av soppa och bröd på mattan av gula höstlöv. Äppelpaj bakad i reflektorugn över öppen eld satte sedan guldkant på lunchen.

Naturguide & naturturism är en ettårig yrkesutbildning som leder till certifiering som naturguide. Johanna Alfridsson är programansvarig och lärare, hon hoppas att avslutad utbildning ska ge kunskaperna och verktygen för att jobba i en växande bransch.
– Utbildningen syftar till att ge deltagarna bred kompetens inom guideskap, en fördjupad förståelse för naturens värden och hållbarhetsfrågor samt förmågan att skapa meningsfulla naturupplevelser genom vägledning, reflektion och relationer. Jag tänker att naturguiderna på olika sätt lär sig och upptäcker mångfalden med naturen och hur de sedan kan väcka andras medvetenhet och intresse för mångbruket av skogen, säger hon efter den kulna novemberdagen.

Våra landskap i allmänhet och skogar i synnerhet bjuder in till olika sorters affärsidéer. När idéerna är många – hur hittar du vägen framåt? Vi pratar om att ta nästa steg, från tanke till handling.
Föredragshållare är Christina Milén Jacobsson som är landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Västra och Arena skog.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens kraft, Arena skog och Agroväst Gröna Möten. Anmäl dig senast 9 december. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student.
Varmt välkommen!
Viktigt att du anmäler dig senast 9 december via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
08.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens kraft.
08.10 Från tanke till handling
Christina Milén Jacobsson som är landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Västra och Arena skog.
08.45 Avslut
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Beläget cirka tio kilometer utanför Emmaboda, är Ödevata Gårdshotell & Fiskecamp ett exempel på hur turism och hållbarhet kan gå hand i hand. Anläggningen, som består av ett gårdshotell, stugor, camping- och ställplatser, är inte bara ett boende för turister i skognära miljö – den verkar aktivt för att bli en klimatpositiv destination.
Ödevatas historia sträcker sig till sent 1800-tal. Sedan dess har gården fungerat som både flyktingförläggning och kriminalvårdsanstalt innan Malin och Magnus Axelsson år 2006 började resan med att göra gården till en fiske- och aktivitetsanläggning med tillhörande boendeuthyrning. År 2020 kom Doro och Patrick Elling till Ödevata som volontärer – idag är paret en drivande kraft och idag finns alltså två familjeföretag på gården.
– Vi delar passionen för hållbarhet och natur och vi vill dela med oss av denna fantastiska plats, säger Malin Axelsson och slår ut med händerna mot Doro Elling.

Den här oktoberdagen arrangeras ett studiebesök ihop med Skogens kraft, där flertalet studenter som läser Master of Science in Entrepreneurship, Sustainability and Social Change vid Linnéuniversitetet deltar och får chans att se Ödevata. Det blir snabbt tydligt att anläggningen är mer än ett övernattningsalternativ eller utgångspunkt för olika aktiviteter. Här skapas flera exempellösningar för att bli en så hållbar turismanläggning som möjligt.
– Vi vill göra allt med en mening, varför inte ta vara på möjligheterna vi har? Här finns påhittade lösningar för alla sorters problem, säger Doro och pekar mot iordningställandet av ”Forest garden” och några dammar som anläggs för att ta hand om gråvattnet från lägenheterna intill.
Växthuset ”Framtidens orangeri” är nästa stopp på rundvandringen och väcker fascination i gruppen. Här kombineras fisk- och växtodling genom akvaponi, där biokolet utgör både filter till fiskodlingen och möjliggör odling. Doro förklarar hur vattnet renas fem gånger per dag genom fem växtbäddar.

– Vi vill visa på bra exempel och demonstrera hur det praktiskt går att göra. Det är lätt att allt bara blir teorier annars, säger hon.
Biokol är numera ett naturligt inslag på många sätt och nästan blivit synonymt med Ödevata. Här drivs bland annat en egen flispanna som värmer hela anläggningen och den används även för produktion av biokol – ett material med många användningsområden som jordförbättring, koldioxidsänka och vattenrening. Egen tillverkning av mindre biokolsugnar och kontiki står Magnus för när det blir tid över.
Hållbarhet genomsyrar Ödevata på flera nivåer och i anslutning till studiebesöket genomgår gruppen en workshop på tema hållbarhet och omställning, ett av flera bokningsbara koncept som går att boka vid studiebesök, kurser och konferenser.


Anläggningen prioriterar inköp från lokala leverantörer och samarbeten i närområdet, vilket stärker både ekonomi och samhälle.
– Vi försöker vara självförsörjande, och erbjuda våra gäster så mycket egenodlat som möjligt. Samtidigt vet vi att desto längre vistelser vi har – desto mindre resor och mindre koldioxidavtryck gör besökarna. Hållbar turism innefattar tre perspektiv: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Zoomar vi ut lite har turism i regel en god effekt på omgivande miljö, säger Doro Elling.
Så, även om en gäst är ute efter att finna fiskelyckan i någon av de närliggande sjöarna eller önskar att ströva i de omgivande skogarna erbjuds här en multidimensionell upplevelse. Ödevatas mål är att gå bortom “bara hållbart” till att bli regenerativt, det vill säga att inte bara bevara utan också aktivt bidra till förbättring. Den natursköna miljön, sjöarna, skogen och de kreativa systemen för biokol och akvaponik gör att vistelsen blir både avkopplande och lärorik.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Kicki Borhammar jämställdhetsexpert i Skogens kraft. Hej Kicki!
Vad tycker du är mest spännande med Skogens kraft och varför?
Skogens kraft är en viktig insats för att synliggöra skogens alla olika värden. Därmed också alla de människor som ser skogen som en arena för olika uttryck och verksamheter. Fältet ”skog” vidgas till att omfatta så mycket mer än vad som i den offentliga debatten avses med skogsbruk. I det sammanhanget är det spännande att se hur vi kan medverka till att kvinnor och män med olika bakgrund kan säkras villkor som gör deras deltagande möjligt. Vidga normen, helt enkelt.
Hur tror du Skogens kraft kommer påverka vår förståelse och användning av skogarna?
Tror att projektet har potentialen att skapa en mer nyanserad debatt om skogen och dess användning genom att problematisera VEM och VAD som är tillåtet i skogen, vad som ses som bärkraftigt. Projektet kan utveckla rådgivning och andra strukturer som påverkar mångbrukets villkor – och kvinnor och mäns villkor inom området – så att fler kan använda sin potential och kunnande, på ett sätt som gör skogen tillgänglig för fler och erbjuder fler upplevelser för allmänheten. Hur skogen används har stor betydelse både för den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten.
Vad blir ditt bidrag i projektet?
Min uppgift är att stötta projektets arbete med att ständigt undersöka hur olika insatser påverkar kvinnors och mäns möjligheter att vara aktiva inom mångbruket. Sverige är inte ett jämställt land, företagande är inte jämställt och det dominerande skogsbruket är starkt präglat av maskulina normer. Vi försöker förstå hur dessa strukturer påverkar mångbruket – och hur vi kan förändra, så att alla får samma möjligheter att använda skogen för sina verksamheter.
Om du kunde vara ett träd för en dag, vilket träd skulle du vara och varför?
Finns många härliga träd, men jag skulle nog helst vilja vara en martall. Ingen egen art, men en som inte ger upp för vind och kyla. Som martall skulle jag fortsätta träna mig på att utveckla lagom böjlighet och hårdare virke för att växa utan att knäckas.
Utanför Älekulla i Marks kommun driver Anders Wilkes sin gård som försörjer en person på heltid, ambitionen är ett hållbart mångbruk som fungerar året runt. Brukandet av skogen hör vintern till, mer så som gårdarna disponerade tid förr. Uttaget väljer han att rätta efter behov och här kommer ett kontinuitetsskogsbruk in i bilden.
Årshjulet är en viktig komponent att ta hänsyn till för att få Lillegård fårfarm att gå runt. Det har mynnat ut i flera intäktsben: grönsaksodling, skog och lammkött är de huvudsakliga. I en hage går också några fjällnära kor. När vi träffas på gården en kulen oktoberdag tillsammans med andra mångbrukare talar han vördnadsfullt om hur förfäderna brukat samma mark och lyckats försörja sig, även om levnadsstandarden då var annorlunda.

I tio års tid har Lillegård fårfarm vuxit enligt filosofin att stärka de fyra ekosystemprocesserna: energicykeln, vattencykeln, näringscykeln och artsamspelet. Egna resurser och det naturnära prioriteras till förmån för större ekonomisk resiliens och konkurrenskraftiga priser.
Det första viktiga steget för att kunna leva av vad gården kunde erbjuda var att 2017 köpa loss 28 hektar skog. Innan dess hade han lönejobbat i ett dussin år. Även om första tanken inte var att äga skog har det idag skänkt både nytta och glädje. Det andra steget togs 2019 när grönsaksodlingen startades upp och idag erbjuder gården exempelvis prenumerationstjänst av grönsakslådor från odlingen, av 40-tal olika grödor i fasta bäddar. Då packar Anders bilen och levererar färska grönsaker efter vad skördetiden erbjuder. Den totala längden på odlingsbäddarna uppgår till en kilometer, vilket är tillräckligt. Utöver det säljs också lammkött och ägg.

Fokus på skogen lägger Anders främst vintertid, när odlingen klingar av för säsongen. Här bedrivs i första hand kontinuitetsskogsbruk, där uttaget styrs av behovet. Från början fanns idén att följa avverkningsförslagen i skogsbruksplanen, men idag går tankarna annorlunda. Skogen har fler värden än bara det som står i planen och andra sätt att finansiera skogen önskas än att avveckla och börja om på nytt. Istället önskar han bibehålla ekosystemtjänsterna samtidigt som skogen producerar kvalitetsvirke och ger rekreation. Under vår träff liknar han det vid hur skogsägare brukar hugga för sin vedförsörjning.

Under mångbruksträffen hos Lillegård fårfarm fick deltagarna också en bra redogörelse för hur viktigt det är att räkna på sin verksamhet och värdera insatserna på gården, men också en tankeställare hur önskvärt det är att hitta en lokal, fungerande samverkan utan konkurrens.