”Vad gör ni och varför?” Det är en fråga som alla företagare förväntas kunna svara på. När vi samlas för en nätverksträff i snickeriet hos Maria och Oscar Carlsson i Västra Frölunda är det också den som sätter tonen för samtalet.
– Det är inte jättesjälvklart efter en lång akademisk utbildning att göra något sådant här, säger Oscar.
Tillsammans driver Maria och Oscar företaget Björg form & arkitektur – men verksamheten är mer än ett traditionellt arkitektkontor. Sedan 2011 har de finansierat snickeriets verkstad med arkitektuppdrag och successivt byggt upp en egen produktionsmiljö på hantverksmässiga grunder.
– Det är ingen häpnadsväckande maskinpark vi har – men den är flexibel och det är en nyckel. Vi vet aldrig vad nästa projekt är och vilka krav som ställs. Till exempel bandsågverket och virkestorken, tack vare dem kan vi ta färskt timmer från skogen och komma i gång snabbt. Det är den här flexibiliteten och lösningsfokuseringen vi har som gör att vi använder begreppet hantverksmässig produktion.
Det hände mycket när de blev skogsägare. På fastigheten i Jämtland finns mestadels en skiktad, gammal granskog uppblandad med många andra träslag som björk, asp och sälg. Att stå där, som nya skogsägare, väckte fler frågor än svar.
– Vi visste ingenting, ibland är det en förutsättning för att tänka nytt och annorlunda, säger Maria.
– Ja, vi var lite naiva kanske, fyller Oscar i. Vi började titta på vår skog och fundera vad brukad skog innebär och hur kan man göra det på olika sätt. Vi började önska mer hållbart, kvalitetsmässigt virke men också att det kom från en naturlig skogsbiotop.
Därefter landade de i kontinuitetsskogsbruk och en strävan efter att nyttja råvaran bättre än gängse.
– Små sortiment med större värde kan man säga, men utmaningen är att hitta en marknad. Vår tanke från början var inte att bara starta ett arkitektkontor. Vi önskade göra något annat med högre förädlingsgrad. När vi blivit skogsägare tittade vi på traven med klentimmer och fick idén att göra ett kubbgolv av det och här är vi i dag.
Kubbgolvet kallas ”Centerpiece” och det är i mittpunkten mellan skog, arkitektur och produktion som deras verksamhet tar form. Där kommer också vikten av social hållbarhet in i bilden, vilket fått stor betydelse i ett uppdrag från Göteborgs stad.
– 2024 fick vi frågan angående bygge av ett nytt BmSS-boende, ifall vi kunde ordna reglarna som behövdes, eftersom det önskades lokalproducerat virke. Egentligen hade vi kunnat göra det, svarade vi. Men vi föreslog istället att Göteborgs stad skulle göra det själva som ett arbetsmarknadsprojekt för att öka den sociala hållbarheten. Björgs roll blev att utveckla och samordna processen och bli en certifierad part för att kunna konstruktionsklassa reglarna, berättar Oscar.
Göteborgs Stad har en egen skogspolicy, som till exempel tar hänsyn till död ved och rekreationsvärden genom ett hyggesfritt brukande. I en av dem förvaltad skog i Björsared valdes 113 träd ut och plockhöggs. Oscar tog fram apteringslistor för rätt dimensioner och startade upp processen för att bli certifierade av RISE. Arkitektkontoret White Arkitekter ansvarade för gestaltningen, och Oscar fick uppdraget att skapa optimering- och sågscheman för stockarna.
På Ringöns sågverk utbildade han samtidigt ett arbetslag bestående av personer som hamnat utanför arbetslivet.
– Att jobba med arbetslaget och få dem att följa instruktionerna var fantastiskt. Jag har aldrig jobbat med några som var så effektiva och noggranna. Det var verkligen ömsesidig glädje i hela processen, säger han.
Från skiss till byggstart gick processen på ungefär ett år. Och den största utmaningen – certifieringen – löste sig till slut.
– När vi fick certifieringen var det ett genombrott. Det visar att lösa problem är möjligt och att det går att kringgå industriella processer. Det handlar om att tänka om – att det går!
Maria lyfter fram betydelsen av en lokal kontext och att det handlar om att bygga värdekedjor som är mindre, mer transparenta och mer anpassningsbara. När till exempel Göteborgs stad genom naturvårdsåtgärder tog ut mindre volymer gran och började röra sig mot hyggesfritt, öppnades möjligheten att samtidigt bygga en ny, lokal värdekedja.
– Finns alltid utmaningar för oss små företag i förhållande till stora projekt. Inbyggda utmaningar som man behöver ta sig runt. I dag har vi fått ett ramavtal med arbetsmarknadsenheten, det är inte jättelätt att få till. Och konstruktionsklassningen vi har är unik för oss, säger Maria.
Deras arbete pekar mot en annan modell. Maria och Oscar uppmuntrar kommuner att våga se brokiga lösningar som skapar fler arbetstillfällen och stärker social hållbarhet i en tid där tillväxt ofta är norm:
– Man hör bara om att skala upp. Vi säger skala ner – det borde praktiseras oftare, avslutar Maria.
| Hantverksmässig produktion, enligt Maria och Oscar: – Människan i centrum. – Kunskapsberoende. – Nätverk och samverkan. – Flexibilitet – i såväl maskinpark som projektutförande. Ha en plan b och därmed känna förtroende från uppdragsgivare att de litar på att man hittar en plan b. – Kommunikation. – Synergier. – Hög förädlingsgrad och smart resursutnyttjande. |
I samband med Skogskonferensen den 25 september delas den nystiftade, nationella utmärkelsen Årets mångbruk ut. Från ett urval av flera kvalificerade kandidater nomineras följande tre finalister.
I urvalsprocessen har jurygruppen tagit hänsyn till flera aspekter. Följande perspektiv har vägts in bland andra:
Josefine Espenkrona och Linnéa Salbark, Naturlogi
Utanför Linköping ger systrarna Josefine och Linnéa människor möjligheten att uppleva skogen som rum. Med sina boendealternativ och måltidsupplevelser sätter Naturlogi fingret på de värden som skogen kan ha, utan att tumma på mys och lyx. De har lyckats skapa en hållbar affärsmässighet med följande filosofi: ”Vi tror att skogens kulturella ekosystemtjänster i form av plats för välbefinnande och rekreation är lika viktig som dess försörjande tjänster i form av träråvara.”
Simon Jonegård, Grenåsa byggnadsvård
Strax söder om Jönköping driver Simon Jonegård verksamheten Grenåsa byggnadsvård sedan 2020. ”Resurshushållning” är ledordet för företaget och genom att återbruka virkesprodukter – och använda beprövad byggnadskonst – möjliggör Simon ett hushållande med våra resurser och samtidigt skapar vackra genuina hem. Dessutom finns viljan att dela med sig av sin kompetens inom såväl hantverket som landskapsskötseln. På gården förvaltar Simon sin skog med ett eget mångbrukstänk, där han vill bevisa att det går att leva på natur- och kulturvård som i sin tur ger många mervärden.
Ola Engelmark, författare och part i Högtorps gård
Med sina böcker och sin mediala medverkan reflekterar skogsekologen Ola Engelmark över skogens funktion och betydelse, och riktar därmed ljuset på mångbrukets fördelar. Det görs på ett ödmjukt, rannsakande och begripligt sätt i frågor som många funderar kring och har starka känsloband till. I offentligheten verkar Ola som ambassadör och uppmuntrar skogsägare att ömsa skinn till skogsföretagare utifrån vilka möjligheter skogen erbjuder. Med ett ben bland forskare och skogsfrågor har han ett andra ben kvar i Högtorp gård, i Sörmland. Gården drivs tillsammans med matinnovatören och kemiingenjören Lena Engelmark Embertsén och smaken av deras egen skog har tagit plats på Nobelmiddagens tallrik vid tre tillfällen.
—
Mottagaren av Årets mångbruks presenteras under Skogskonferensen i Mundekulla den 25 september. Utmärkelsen delas ut av Skogens kraft tillsammans med föreningen Skogens mångbruk.
Den 6 september kl. 10–16 är Skogens kraft på plats under Huseby Bruks nya skogsmässa Allas skog i Kronoberg – en dag fylld av inspiration, möten och nya perspektiv på hur skogen kan brukas hållbart och mångsidigt.
Tillsammans med mångbrukarna Jenny Wickford (Björken Ansvar och Balans AB) och Stuart Hippach (Plockat AB) bjuder vi in till samtal, demonstrationer och aktiviteter som visar hur skogen kan vara en källa till både försörjning, rekreation och beredskap.
Vi ser fram emot att träffa dig – oavsett om du är skogsägare, småföretagare, nyfiken på mångbruk eller bara vill veta mer om hur du kan bidra till ett mer hållbart skogsbruk.
Plats: Huseby Bruk, husebybruk.se
Småländska Jenny lämnade ett liv som framgångrsik disputerad fysioterapeut och en vardag i England för ett ödehus i hembygden, en nystart som egenföretagare och blev en föregångare inom beredskap och självhushållning. Jenny erbjuder aktiviteter inom hållbar livsstil, biokolstillverkning för husbehov, hantverk, trädvård och arboristtjänster.
Brittiske Stuart bytte en framgångsrik karriär inom internationell försäljning för ett småländskt liv med fokus på att öka intresset för och nyttjandet av alla underbara smaker som vildväxande matsvampar kan erbjuda och stärka oss med. Stuart arbetar numera med alltifrån svampupplevelser, försäljning och matinnovation.
Välkommen till vår monter på Huseby Bruk!
Skogen är mångfacetterad och erbjuder många typer av produkter och tjänster med tillhörande upplevelser. Skogen kan också vara en plats för olika typer av evenemang. Teater, vigselceremonier, konstutställning, konferens, tävlingar, middagar – ja, möjligheterna är näst intill oändliga.
Vill du bli inspirerad av hur andra mångbrukare har använt skogen till evenemang? Anmäld dig till ett kunskapsseminarium med berättelser från flera företag som exemplifierar hur skogen kan användas för olika sorters event. Kanske väcker det nya tankar och idéer som du kan vidareutveckla i din verksamhet.
Torsdag 24/2, kl 08:00–08:55
Insläpp kl 07:50
Eftersnack 08:55–09:15
ANMÄLAN & PRAKTISKT
Seminariet är kostnadsfritt och sista dag för anmälan är 22/2. Inför seminariet kommer du att få en länk skickad till dig, som du använder för att ansluta till eventet.
Varmt välkomna önskar vi i projektteamet!
Jenny Fröberg, projektledare
Ellen Nystedt, projektsamordnare Småland/Öland, specialist naturturism och upplevelsenäring Lotta Löwhagen Lundberg, projektsamordnare Gotland
Sven-Erik Larsson, specialist skogens mat
För mer information, kontakta Jenny Fröberg, projektledare, jenny.froberg@lrf.seSista torsdagen varje månaden genomför Skogens Kraft spännande seminarium som är helt kostnadsfria och kan vara till nytta för dig som redan är eller funderar på att bli mångbrukare. Till dessa digitala seminarier är alla mångbrukare välkomna, oavsett var i Sverige du är verksam.
Under två höstdagar samlades mångbrukare, föreläsare och arrangörer från Skogens Kraft för ett årligt mångbrukskonvent. Regnet hängde i luften, men värmen i det gamla sädesmagasinet på Asa Herrgård och eldkorgarna utanför, bidrog till att skapa en välkomnande och uppsluppen stämning. Under dagarna utbyttes både kunskap och inspiration under seminarier, paneldiskussioner och presentationer.
Definitionen av en skogens mångbrukare är en småföretagare som kombinerar olika verksamheter. Idéer, råvaror och inspiration hämtas helt enkelt från skogen. Projektet Skogens Kraft, som finansieras av Europeiska utvecklingsfonden, LRF och regionerna i Jönköping, Gotland, Öland, Kalmar och Kronoberg, har till uppgift att organisera mångbrukare och skapa en mötesplats för skogsägare som vill bredda sitt skogsbruk. Egentligen är fenomenet inget nytt, Ewa Engdahl från Coompanion konstaterade i ett panelsamtal att kluriga smålänningar har alltid bedrivit mångbruk och samarbetat med andra gårdar för att överleva. Idag är fördelarna med mångbruk flera, dels ekonomiska men också nödvändiga för en levande landsbygd.
Skogen kan ge mer än enbart virke. Fram tills att det är dags för avverkning kan du tjäna pengar genom att erbjuda exempelvis upplevelser eller förädla skogen på olika sätt, sa Erik Troste från Almi under en paneldiskussion.
Nya affärsideér skapar nya frågeställningar
I panelsamtalet deltog även Åsa Hofring från Skogsvårdsstyrelsen som berättade att de gärna ger rådgivning kring hur skogen ska brukas. Att nyttja sin skog på ett annorlunda sätt skapar nya frågeställningar och funderingar och för att undvika konflikter mellan markägare är det tryggt att kunna vända sig till någon med mer kunskap. När det gäller rådgivning erbjuder även LRF stöttning för företagare.
– Vi kan bland annat hjälpa till med frågor kring nyttjande- och brukanderätt. Vi får ofta frågor kring hur man kan ta betalt för att en annan aktör ska kunna bedriva upplevelseturism i ens skog eller hur man går tillväga för att lägga vandringsleder på någon annans mark. Vi är gärna med och stöttar så att fler samarbeten kan skapas, berättade Karin Eickhoff från LRF.
Från gårdssafari till ställplats-app
Ett skolexempel på en mångbrukare är Karin Lindahl från Kastebergs Gård. När stormen Gudrun förstörde stora delar av deras skog 2005 tvingades de att snabbt tänka om. På en natt försvann inkomsten för 80 framöver. Karin och hennes man började pressa bränslepellets från de nedfallna träden och efter ett tag öppnade de en gårdsbutik. Det ena ledde till det andra och idag har gården flera anställda som hjälper till med försäljning och tar med besökare på gårdssafari.
– Allt vi gör har sin grund i jorden och skogen och möjligheterna är oändliga. Börja i liten skala och låt verksamheten växa. Jag brukar säga tänk inte, bara gör! säger Karin.
En annan mångbrukare är Axel Hjelmer, skogsägare och utvecklare, som såg en potential i att upplåta sin mark till övernattande campinggäster. Många markägare har natursköna platser som inte nyttjas. Med appen Eremit kan skogsägare markera en ställplats och låta campare boka övernattning mot en mindre avgift. På så sätt kan skogen generera en extra inkomst utan någon större ansträngning.
– När vi lanserade appen var det många skogsägare som tvivlade och var rädda för att campinggästerna skulle skräpa ner eller ställa till med skogsbrand. Men faktum är att konceptet har fungerat otroligt bra! Nu planerar vi att utöka utbudet med båtuthyrning, eremitkojor och korttidsjakt, berättar Axel Hjelmer.
Unikt projekt som inspirerar andra
Under konventet återkom flera talare till vikten av att samarbeta och fråga andra hur de har löst problem och utmaningar. Skogens Kraft organiserar mångbrukare i Småland och på Öland och Gotland, men projektets projektledare Jenny Fröberg berättade att fler regioner hört av sig för att se om de kan göra något liknande.
– Projektet Skogens Kraft är det första i sitt slag i Sverige. Det är väldigt roligt att vi uppmärksammas i resten av landet och kan inspirera till fler projekt. Faktum är att jag även haft möten med utländska intressenter som är nyfikna på att göra något liknande i sina länder. Om vi kan ta projektet internationellt har vi verkligen lyckats, avslutar Jenny.
