Troligen händer det dig, som oss alla, när vi på en mikrosekund ska avgöra vem som står framför oss. Att vilja etikettera är en naturlig reaktion för att kunna bringa ordning i det kaos av information som hälls över oss. Blixtsnabbt försöker hjärnan klara situationen genom att ta hjälp av tidigare erfarenheter och föreställningar om människor. Det är då vi omedvetet kan diskriminera.
Plötsligt delas intressenter i skogen upp i olika grupper. Vissa passar in i normen för hur en skogsägare eller verksam i skogen ”ska” se ut. Andra förvandlas till ”avvikare” och får ett annat bemötande. Vi vet att det är så, eftersom Skogssektorns jämställdhetsråd i sitt arbete just kunnat ringa in bemötande som ett av hindren för en jämställd skogssektor.
I projektet Skogens kraft försöker vi utmana normer och omedveten diskriminering med hjälp av tre ord som påminner oss om att tänka till: BETRAKTA – BENÄMNA – BEMÖTA.
BETRAKTA Vad är det du ser? En person med skogskodade kläder, en person i kjol, en person med huvudbonad, en person som har samma jargong som du, som liknar dig eller är totalt annorlunda? Allt det där som vi tar in vid första kontakten ger ledtrådar i kombination med det som ofta är ”gratis” information: om det är en kvinna eller en man. Men, ingenting av det där säger egentligen någonting om personens relation till skogen eller till det vi erbjuder i vår monter. Så – se upp innan du börjar BENÄMNA! Att benämna är att sätta ord på det vi ser, oftast är det samma sak som att kategorisera, placera in i ett sammanhang vi tror oss känna till. Tänk två gånger innan du bestämmer dig för om du står inför en skogsägare, en naturbrukselev, en medföljare till en skogsägare osv. Tänk två gånger innan du av ren slentrian låter normer och tradition hjälpa dig att placera personen i ett stereotypt fack. För det är i det ögonblick du benämner besökaren som det avgörs hur du kommer att BEMÖTA.
Processen går snabbt. Men, genom att ägna några minuter åt reflektion kring normer och våra föreställningar kan vi påverka den här processen. Skogsbruk är tyngt av maskulina normer. Blunda och se vem du ser framför dig när du tänker skogsägare eller verksamma i skogen. Om bilden blir den stereotypa av en man i en viss typ av kläder med en viss typ av jargong – ja, då är det dags att uppdatera den bilden.
- 118 000 kvinnor äger skog.
- 4 400 kvinnor är sysselsatta i traditionellt skogsbruk. (Hur många som jobbar med olika typer av mångbruk i skogen, försöker vi i Skogens kraft. att kartlägga)
- 360 av alla som går naturbruk skog på gymnasiet är kvinnor.
De förväntar sig ett jämställt bemötande. Du kan skapa det!
Utmana normer och skapa jämställda möten
BETRAKTA den besökande – men kategorisera inte. Placera inte besökaren i ett fack, utan gör ett medvetet val att vänta med slutsatser baserade på det du ser.
BENÄMN den besökande – men först när du vet varför hen kommit till din monter. Sätt besökarens kompetens och behov i fokus, inte kön, ålder, etnicitet eller annat.
BEMÖT utifrån den information besökaren ger, dvs på ett sätt som motsvarar besökarens förväntningar på ett jämbördigt och informativt möte.
Skapa en jämställd mässa!
Kommunikation är ett ständigt flöde av intryck och tolkningar och sker på mottagarens
villkor. Allt kommunicerar; det vi gör, säger, visar eller förmedlar tas emot och
tolkas utifrån mottagarens referensramar, oavsett om det är en del av vår avsiktliga
kommunikation eller inte. Inom projektet Skogens kraft försöker vi jobba systematiskt
genom att undersöka hur vår kommunikation bidrar till jämställda villkor för kvinnor och
män inom skogligt mångbruk.
Inför mässan är det viktigt att fundera över:
Vilka perspektiv är representerade när vi skapar vår monter och vårt material?
- Vilka signaler ger vår monter?
- Kan kvinnor, män och ickebinära med olika bakgrund och förutsättningar
identifiera sig med språkbruk, bildval och övrigt material? - Har vi undersökt om det vi presenterar i montern kan ha olika ingångsvärden
beroende på om besökarna är kvinnor eller män, flickor eller pojkar? - Utgår vi från någon norm, som kan vara exkluderande för grupper som inte på
ett självklart sätt inkluderas i den? Kan alla delta i de aktiviteter som bjuds? - Är monter och material tillgänglig för kvinnor och män med olika
funktionsvariationer? - Förekommer kvinnor och män i samma utsträckning på bilder och i filmer? Visas
kvinnor och män i samma situationer? Vem syns? Vem säger vad? Vem är aktiv?
Har vi säkerställt att vi inte presenterar könsstereotypa bilder? - Hur ser språkbruket ut? Finns exkluderande jargong? Talar vi om kvinnor och
män som skogsägare ( inte kvinnliga och manliga skogsägare)? Finns möjlighet
för kvinnor och män med olika bakgrund och förutsättningar (t ex dyslektiker)
att ta del av kommunikationen? Har vi säkerställt att formuleringar är tydliga och
utan outtalade förväntningar och förutsättningar ”mellan raderna”. - Har vi säkerställt att leverantörer av kommunikationsmaterial och föreläsare
följer dessa riktlinjer?
