”Våga välj brokiga lösningar och skala ner”

”Vad gör ni och varför?”  Det är en fråga som alla företagare förväntas kunna svara på. När vi samlas för en nätverksträff i snickeriet hos Maria och Oscar Carlsson i Västra Frölunda är det också den som sätter tonen för samtalet.

– Det är inte jättesjälvklart efter en lång akademisk utbildning att göra något sådant här, säger Oscar.

Tillsammans driver Maria och Oscar företaget Björg form & arkitektur – men verksamheten är mer än ett traditionellt arkitektkontor. Sedan 2011 har de finansierat snickeriets verkstad med arkitektuppdrag och successivt byggt upp en egen produktionsmiljö på hantverksmässiga grunder.

– Det är ingen häpnadsväckande maskinpark vi har – men den är flexibel och det är en nyckel. Vi vet aldrig vad nästa projekt är och vilka krav som ställs. Till exempel bandsågverket och virkestorken, tack vare dem kan vi ta färskt timmer från skogen och komma i gång snabbt. Det är den här flexibiliteten och lösningsfokuseringen vi har som gör att vi använder begreppet hantverksmässig produktion.

Det hände mycket när de blev skogsägare. På fastigheten i Jämtland finns mestadels en skiktad, gammal granskog uppblandad med många andra träslag som björk, asp och sälg. Att stå där, som nya skogsägare, väckte fler frågor än svar.

– Vi visste ingenting, ibland är det en förutsättning för att tänka nytt och annorlunda, säger Maria.

– Ja, vi var lite naiva kanske, fyller Oscar i. Vi började titta på vår skog och fundera vad brukad skog innebär och hur kan man göra det på olika sätt. Vi började önska mer hållbart, kvalitetsmässigt virke men också att det kom från en naturlig skogsbiotop.

Därefter landade de i kontinuitetsskogsbruk och en strävan efter att nyttja råvaran bättre än gängse.

– Små sortiment med större värde kan man säga, men utmaningen är att hitta en marknad. Vår tanke från början var inte att bara starta ett arkitektkontor. Vi önskade göra något annat med högre förädlingsgrad. När vi blivit skogsägare tittade vi på traven med klentimmer och fick idén att göra ett kubbgolv av det och här är vi i dag.

Kubbgolvet kallas ”Centerpiece” och det är i mittpunkten mellan skog, arkitektur och produktion som deras verksamhet tar form. Där kommer också vikten av social hållbarhet in i bilden, vilket fått stor betydelse i ett uppdrag från Göteborgs stad.

– 2024 fick vi frågan angående bygge av ett nytt BmSS-boende, ifall vi kunde ordna reglarna som behövdes, eftersom det önskades lokalproducerat virke. Egentligen hade vi kunnat göra det, svarade vi. Men vi föreslog istället att Göteborgs stad skulle göra det själva som ett arbetsmarknadsprojekt för att öka den sociala hållbarheten. Björgs roll blev att utveckla och samordna processen och bli en certifierad part för att kunna konstruktionsklassa reglarna, berättar Oscar.

Göteborgs Stad har en egen skogspolicy, som till exempel tar hänsyn till död ved och rekreationsvärden genom ett hyggesfritt brukande. I en av dem förvaltad skog i Björsared valdes 113 träd ut och plockhöggs. Oscar tog fram apteringslistor för rätt dimensioner och startade upp processen för att bli certifierade av RISE. Arkitektkontoret White Arkitekter ansvarade för gestaltningen, och Oscar fick uppdraget att skapa optimering- och sågscheman för stockarna.

På Ringöns sågverk utbildade han samtidigt ett arbetslag bestående av personer som hamnat utanför arbetslivet.

– Att jobba med arbetslaget och få dem att följa instruktionerna var fantastiskt. Jag har aldrig jobbat med några som var så effektiva och noggranna. Det var verkligen ömsesidig glädje i hela processen, säger han.

Från skiss till byggstart gick processen på ungefär ett år. Och den största utmaningen – certifieringen – löste sig till slut.

– När vi fick certifieringen var det ett genombrott. Det visar att lösa problem är möjligt och att det går att kringgå industriella processer. Det handlar om att tänka om – att det går!

Maria lyfter fram betydelsen av en lokal kontext och att det handlar om att bygga värdekedjor som är mindre, mer transparenta och mer anpassningsbara. När till exempel Göteborgs stad genom naturvårdsåtgärder tog ut mindre volymer gran och började röra sig mot hyggesfritt, öppnades möjligheten att samtidigt bygga en ny, lokal värdekedja.

– Finns alltid utmaningar för oss små företag i förhållande till stora projekt. Inbyggda utmaningar som man behöver ta sig runt. I dag har vi fått ett ramavtal med arbetsmarknadsenheten, det är inte jättelätt att få till. Och konstruktionsklassningen vi har är unik för oss, säger Maria.

Deras arbete pekar mot en annan modell. Maria och Oscar uppmuntrar kommuner att våga se brokiga lösningar som skapar fler arbetstillfällen och stärker social hållbarhet i en tid där tillväxt ofta är norm:

– Man hör bara om att skala upp. Vi säger skala ner – det borde praktiseras oftare, avslutar Maria.