Nu börjar det bubbla rejält inför årets upplaga av mångbrukskonventet som äger rum 30 september till 1 oktober 2026 i Ulricehamn. Planeringen är i full gång och programmet tar form och även om anmälan inte öppnat än, kan vi redan nu lova ett konvent fyllt av inspiration och mångbrukssurr. Här är en sneak peek på vad programmet kommer innehålla.
Det här blir en mötesplats för dig som vill tänka större om skogen – och göra mer av den.
Mångbrukskonventet är mötesplatsen för alla som vill utveckla skogens möjligheter, för företagande, innovation och hållbar landsbygdsutveckling. Här samlas entreprenörer, rådgivare och engagemang från hela landet för att dela idéer, erfarenheter och nya perspektiv.
Konventet äger rum 30 september till 1 oktober 2026 i Ulricehamn.
Håll utkik – anmälan öppnar i slutet av juni!
I Grenåsa by, söder om Tenhult, tänker Simon Jonegård multifunktionellt på landskapsnivå. Förutom att driva sin byggnadsvårdsbutik försöker han restaurera, gynna och dra nytta av vad gårdens 90 hektar kan erbjuda.
– Jag vill visa att det går att leva på natur- och kulturvård. I dag har jag exempel där jag gått från produktionsskog till naturbetesmark och fått, enligt mig, många fler värden. Landskapet upplevs trevligare, har högre biologisk mångfald, fler ekosystemtjänster och ger bättre betalt, säger Simon.
Exemplet med omställning till naturbetesmark ger honom en ersättning om 4 100 kronor per år och hektar. Tidigare har han bildat ett naturvårdsavtal och biotopskyddsområde, etablerat ädellövsbestånd och utfört veteranisering samt återvätning. Nyligen gjorde han också en naturvårdshuggning som kunde finansiera upprustningen av en bilväg.
– Många markägare kanske räds naturvård, men jag ser det tvärtom. Till exempel inventerade Länsstyrelsen nyligen fladdermöss hos mig och fann sju arter, det är ett bra exempel. För mig ger sådana här saker ett högre värde och jag behöver inte förlora inkomst för det, bara tänka annorlunda. Om jag hade kört ett konventionellt skogsbruk är jag osäker på om jag hade tjänat mer än i dag, säger Simon.
När Skogens kraft träffar Simon har han precis genomfört en workshop kring fönsterrenovering i kulturreservatet Åsens by, där ett 30-tal besökare fick sina frågor besvarade.
Annars är det på hemmaplan han möter flest människor, bland rader av fönster och dörrar, lådor av beslag eller burkar med färg. Hans erfarenhet och filosofi har gjort gården Grenåsa till en mötesplats för nyfikna inom kulturlandskap och byggnadsvård. Även om han ser resan med Grenåsa, som inleddes för 20 år sedan, med ödmjukhet: ”Restaureringen kan liknas vid en lång läroprocess där hus och marker utgör läroboken.”
På gården finns även boendeuthyrning samt vandringsslinga och i dag är den ett demonstrationsområde för hur man kan främja pollinering. När det här skrivs har Simon precis blivit en del i projektgruppen för Äng till äng (ett projekt som syftar till att öka kompetensen om hur blomrika slåttermarker kan anläggas, bevaras och utvecklas genom fröinsamling, sådd, plantering och skötsel).
Simon förfogar också över ett bandsågverk. Varje vinter går han ut i sin skog och synar ut några ändamålsenliga tallar och granar som plockhuggs. Dessa blir till exempelvis panelvirke och syllar i specialdimensioner med hjälp av bandsågen.
– Då får jag fram det jag önskar i kvalitet, det kanske är min största drivkraft. Jag har själva gamla hus och inom byggnadsvården finns en stor efterfrågan.
Många upplever det knepigt att navigera bland stöd och ersättning att söka, men Simon tipsar om att söka inspiration i nätverk och fråga rätt personer.
– Visst, jag har jobbat med frågorna och har nätverk men det behöver inte vara svårt att få tag på kunskapen. Min känsla är att myndighetspersoner är behjälpliga så det handlar om att lyfta luren och våga fråga, säger Simon.
Simons resa med Grenåsa visar att kultur- och naturvård inte behöver innebära minskad lönsamhet – tvärtom kan det skapa nya lönsamma värden.
Nu öppnar nomineringen till Årets mångbruk 2026! Priset som lyfter fram förebilder som använder skogen på nya, hållbara och kreativa sätt. Nominera din kandidat senast 31 juli och se till att just deras arbete får den uppmärksamhet det förtjänar.
Det finns lika många ingångar till skogens mångbruk som det finns småföretagare och skogsägare i Sverige. Verksamheter som turism, mathantverk, hälsa, kulturmiljövård, utbildning och småskalig förädling bidrar till att skogen används på flera olika sätt.
För att lyfta fram förebilder som visar på skogens olika värden delar projektet Skogens kraft i samverkan med föreningen Skogens mångbruk ut den nationella utmärkelsen Årets mångbruk.
Vi behöver din hjälp för att hitta rätt pristagare. Nominera en aktör inom skogligt mångbruk som du tycker är en förebild. Formulera gärna hur din kandidat står för entreprenörskap, innovation och hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska eller ekologiska värden.
Nomineringen är öppen fram till 31 juli. Vinnaren av den hedersfyllda utmärkelsen ”Årets mångbruk 2026” presenteras under en prisceremoni på Skogens krafts mångbrukskonvent 30 september till 1 oktober.
Idag består juryn av representanter från föreningen och projektet.
– Jag är mycket tacksam, det känns så ärofyllt. Vi lever en sekund i taget och den sekunden är nu, säger Ola Engelmark om att få priset. Han är skogsekolog, författare och verksam på Högtorps gård i Sörmland.
Nu är det klart! Årets Mångbrukskonvent äger rum 30 september till 1 oktober 2026 i Ulricehamn, mitt i hjärtat av den sjörika och skogsnära bygden som länge präglats av entreprenörskap och landsbygdskraft. Det blir årets stora samlingspunkt för alla som vill driva skogen framåt och skapa fler värden för framtiden. Här möts modiga idéer, nytänkande företagare och utvecklingskraft för att utforska hur skogen kan bli ännu starkare som resurser.
Precis som tidigare år samlar konventet företagare, markägare, organisationer, utbildningar och aktörer som på olika sätt utvecklar skogens värden. Mångbrukskonventet är en del av Skogens kraft, Västra Götalandsregionens satsning på att lyfta fram skogens breda potential inom mat, virke, hälsa, kultur, energi och turism.
Inför årets konvent söker vi verksamheter, entreprenörer, projekt och initiativ som vill bidra till programmet. Har du något du vill visa upp, en berättelse att dela eller en idé som förtjänar plats i årets program?
Hör gärna av dig till Agneta! agneta.e.larsson@vgregion.se
Under konventet koras också mottagaren av Årets mångbruk 2026, den nationella utmärkelsen som hyllar personer eller verksamheter som på ett innovativt, hållbart och inspirerande sätt utvecklar flera värden från skogen.
Mer information om hur du nominerar kommer snart!
Plats: Hotell Bogesund, Ulricehamn
Datum: 30 september–1 oktober 2026 (lunch till lunch)
Mer information, program och anmälan publiceras på skogenskraft.se under våren.
Välkommen till en fördjupad mångbruksdialog. Denna gång pratar vi kring hälsa och välmående i skog och natur. Det är ett öppet frukostmöte för dig som bedriver eller vill bedriva mångbruk med koppling till skog. Tanken med den här timmen är att kunna möta andra mångbruksföretagare, på ett kollegialt men avslappnat sätt. Det ger möjlighet att etablera nätverk, dryfta tankar, be om tips och dela utmaningar. Dialogen arrangeras digitalt en gång i månaden, inte nödvändigtvis med tema, men du är varmt välkommen att inkomma med förslag på samtalsämne.
Upprinnelsen till mötesformen är ett önskemål som kom upp under mångbrukskonventet 2025. Också du som är verksam inom främjandesystemet är välkommen att delta. Var du befinner dig geografiskt är inte avgörande, men aktiviteten vänder sig i synnerhet till aktörer i Västra Götaland och Småland.
Här hittar du möteslänk och anmälningsformulär. Anmälan är inte obligatorisk, men underlättar för att få en uppfattning om uppslutning.
Hoppas vi ses och hörs!
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Jerker Bergdahl från Skogsstyrelsen. Hej Jerker!
Att det är på riktigt. Skogen är en stor resurs och många kluriga mångbrukare har upptäckt potentialen. Samarbeten mellan mångbrukare ger stor utväxling. Sen ska jag vara ärlig och säga att jag blir själv sugen på att bli mångbrukare, att utveckla den plats och de begränsade möjligheter som finns bakom min egen husknut. Det är något alldeles extra det där med ett genuint ursprung, en stark och stolt berättelse som inte är svår att tala sig varm för.
Projektet har redan öppnat upp förståelsen för och potentialen i mångbruket. Skogsprogrammet utrycker förhoppningar om att mångbruket kan bidra med jobb och hållbar tillväxt, Skogens kraft har bevisat att jobben och potentialen finns! Så skogens betydelse för landsbygdens utveckling tror jag kommer att förtydligas. Och framförallt ser jag att fler kluriga människor, entreprenörer, kommer att upptäcka möjligheterna och bygga nya verksamheter.
I huvudsak två delar. 1. Projektet är jämställdhetsintegrerat och här är jag brygga till Skogssektorns jämställdhetsråd som jag också jobbar med. 2. Projektet är en del av nationella skogsprogrammet som Skogsstyrelsen har i uppdrag att samordna och även här är jag en brygga. Det jag menar med att vara brygga är att jag kan föra information åt båda hållen, samordna genom att exempelvis se till så projektet tar plats på skogsprogrammets årskonferens i Stockholm.
En pansarbarkstall på en berghäll vid en sjökant. I skogen, med utsikt över vattnet. Med en lång historia som sett landskapet förändrats och som lyssnat på många ”här och nu – samtal”, sådana samtal som vi numera nästan bara kan ha i skogen. Några av mina yngre kompisar är numera stolta leverantörer till byggnadsvårdade gamla kåkar.
I Tivedens djupa skogar har Jessica Sannö tillsammans med familjen byggt mer än ett naturturismföretag. Hon har byggt ett levande exempel på hur skogen kan vara grund för företagande, hälsa och lokal utveckling, utan att reduceras till enbart virkesproduktion.
Genom Ösjönäs har Jessica utvecklat upplevelser som vilar på platsens själ. Hästarna är en självklar del av hennes liv och företagande, liksom hennes starka engagemang för hälsa. Det tar sig uttryck i aktiviteter som rid- och yogahelger – där natur, rörelse och återhämtning vävs samman till helhetsupplevelser som lockar både nya och återkommande gäster.
Jessica är också skogsägare och en tydlig röst för ett bredare synsätt på skogens värden. Hon har varit med och möjliggjort stora sammanhängande områden med hyggesfriare brukande runt Tiveden, där skogen fortsatt används – men med anpassningar som stärker upplevelsevärden, biologisk mångfald och långsiktig lokal nytta.
Som medgrundare till den nationella föreningen Skogens mångbruk har hon bidragit till att flytta positioner. Föreningen verkar för att fler företagare och skogsägare ska våga tro på – och följa – sina affärsdrömmar, även när de rymmer betydligt mer än traditionell virkesproduktion. Här lyfts skogen som en plattform för många intäkter, fler företag och starkare bygder.
Samtidigt är Jessica ovanligt tydlig i en fråga som många livsstilsföretagare brottas med: ekonomi. Hon är en stark förespråkare för att även natur- och turismföretag måste ta tillräckligt betalt för sina tjänster. Långsiktig hållbarhet handlar inte om att arbeta dygnet runt året om, utan om att bygga affärer som ger både försörjning, återhämtning och livskvalitet.
Jessica är också en tydlig röst för naturturismen på både nationell och EU-nivå, där hon visar att turism inte är motsatsen till vare sig naturvård eller skogsbruk, utan tvärtom kan vara en motor för lokalsamhällets utveckling. Hon bjuder in skogsägare, beslutsfattare och entreprenörer att se skogen med nya ögon — som resurs, relation och möjlighet. (Naturturismföretagen)
Jessica Sannö är en förebild för hur skogen kan brukas, användas och älskas – samtidigt. För företagare, skogsägare och hela bygder som vill uppnå mer via mångbruk.
Hur kan arkitekter och andra aktörer i värdekedjan hitta nya samarbeten och säkra råvara, kvalitet och hållbarhet hela vägen från skog till färdig byggnad? Vad kan vi lära oss av hur ett litet och visionärt företag arbetat fram egna metoder som resulterat i nya lokalt förankrade värdekedjor från naturnära skogsbruk till färdig träprodukt?
Den 29 januari bjuder vi in till en nätverksträff hos Björg Form & Arkitektur i Göteborg där du får ta del av ett arbetssätt som redan förändrat hur hållbart byggande kan fungera i praktiken.
Björg är arkitekter, formgivare och snickare som arbetar materialdrivet – hela vägen från skog till färdig byggprodukt. De levererar i dag allt ifrån avancerade designprodukter till CE-klassade reglar, tillverkade av virke från Göteborgs Stads hyggesfritt brukade skogar.
Björg arbetar med en tydlig övertygelse: träarkitektur börjar i skogen. Ett förhållningsätt som resulterat i att de har ett eget snickeri. Deras resa tog fart med kubbgolv av kärnvirke från klentimmer – material som annars sällan förädlas men som genom formgivning och hantverk blev en efterfrågad profilprodukt. I dag levererar Björg avancerade träprodukter till andra arkitekter, byggherrar och kunder, baserade på virke från Göteborgs Stads hyggesfritt brukade skogar.
En avgörande del i detta arbete är samarbetet med Göteborgs Stad, som bedriver skogsbruk med särskild hänsyn till sociala och ekologiska värden. Genom samarbetet kan Björg köpa små volymer av exakt rätt kvalitet – något som i praktiken är mycket svårt inom det konventionella, storskaliga skogsbruket. Detta öppnar för hög materialprecision, mindre spill och bättre användning av varje träd.
Något som är unikt är att Björg sedan 2024 är certifierade för att klassificera konstruktionsvirke, som produceras lokalt inom Göteborgs stad. I ett pilotprojekt där träreglar skulle produceras lokalt för stadens egna byggande sattes en hantverksmässig och distribuerad värdekedja upp. Idag har Björg ramavtal med Göteborgs stad där de utbildar, konsulterar och samordnar arbetet mellan skog, produktion och träarkitektur i fler projekt.
Samarbetet sträcker sig dessutom bortom material och teknik. I samverkan mellan olika kommunala förvaltningar får personer som tidigare stått långt från arbetsmarknaden arbeta i skogen och utveckla hög kompetens inom virkesbedömning. Det stärker både kvaliteten i råvaran och den sociala hållbarheten i värdekedjan.
Under nätverksträffen får du lära dig:
Detta är ett konkret exempel på hur hållbara värdekedjor skapas där kommunal förvaltning och småföretagande förenas – och varför Björgs arbete nu väcker intresse långt utanför Göteborg. Arbetssättet har tydligt nationellt lärvärde och potential att bana väg för fler liknande initiativ runt om i landet.
Under den kostnadsfria träffen bjuds det på fika, samtal och erfarenhetsutbyte.
När: 29 januari, kl 15:00-17:30
Var: Björg form & arkitektur, J A Wettergrens Gata 4, Västra Frölunda (15 minuters promenadavstånd från Marklandsgatans Hållplats)
Björg följer träets resa – från skog till färdig produkt. Denna eftermiddag finns därmed dessutom möjlighet att dela erfarenheter kring:
Utanför Älekulla i Marks kommun driver Anders Wilkes sin gård som försörjer en person på heltid, ambitionen är ett hållbart mångbruk som fungerar året runt. Brukandet av skogen hör vintern till, mer så som gårdarna disponerade tid förr. Uttaget väljer han att rätta efter behov och här kommer ett kontinuitetsskogsbruk in i bilden.
Årshjulet är en viktig komponent att ta hänsyn till för att få Lillegård fårfarm att gå runt. Det har mynnat ut i flera intäktsben: grönsaksodling, skog och lammkött är de huvudsakliga. I en hage går också några fjällnära kor. När vi träffas på gården en kulen oktoberdag tillsammans med andra mångbrukare talar han vördnadsfullt om hur förfäderna brukat samma mark och lyckats försörja sig, även om levnadsstandarden då var annorlunda.
I tio års tid har Lillegård fårfarm vuxit enligt filosofin att stärka de fyra ekosystemprocesserna: energicykeln, vattencykeln, näringscykeln och artsamspelet. Egna resurser och det naturnära prioriteras till förmån för större ekonomisk resiliens och konkurrenskraftiga priser.
Det första viktiga steget för att kunna leva av vad gården kunde erbjuda var att 2017 köpa loss 28 hektar skog. Innan dess hade han lönejobbat i ett dussin år. Även om första tanken inte var att äga skog har det idag skänkt både nytta och glädje. Det andra steget togs 2019 när grönsaksodlingen startades upp och idag erbjuder gården exempelvis prenumerationstjänst av grönsakslådor från odlingen, av 40-tal olika grödor i fasta bäddar. Då packar Anders bilen och levererar färska grönsaker efter vad skördetiden erbjuder. Den totala längden på odlingsbäddarna uppgår till en kilometer, vilket är tillräckligt. Utöver det säljs också lammkött och ägg.
Fokus på skogen lägger Anders främst vintertid, när odlingen klingar av för säsongen. Här bedrivs i första hand kontinuitetsskogsbruk, där uttaget styrs av behovet. Från början fanns idén att följa avverkningsförslagen i skogsbruksplanen, men idag går tankarna annorlunda. Skogen har fler värden än bara det som står i planen och andra sätt att finansiera skogen önskas än att avveckla och börja om på nytt. Istället önskar han bibehålla ekosystemtjänsterna samtidigt som skogen producerar kvalitetsvirke och ger rekreation. Under vår träff liknar han det vid hur skogsägare brukar hugga för sin vedförsörjning.
Under mångbruksträffen hos Lillegård fårfarm fick deltagarna också en bra redogörelse för hur viktigt det är att räkna på sin verksamhet och värdera insatserna på gården, men också en tankeställare hur önskvärt det är att hitta en lokal, fungerande samverkan utan konkurrens.
Småskaliga sågverk spelar en viktig roll i den lokala bioekonomin kopplad till skog – de skapar arbetstillfällen, stärker landsbygden och bidrar till hållbart resursutnyttjande. Sågarna behåller ekonomiskt värde i bygden genom att låta förädlingskedjan stanna lokalt och stärker företagandet. För en gård kan sågverksamheten också vara en viktig pusselbit. Välkommen till webbinarium den 20 november.
Små verksamheter har ofta stor flexibilitet och kan anpassa produktionen efter kundernas behov och råvarutillgång. Det möjliggör effektiv användning av hela trädet och även andra trädslag som annars riskerar att bli outnyttjade. Genom sin småskalighet kan sågverken snabbt ställa om till nya produkter och marknader, vilket ökar motståndskraften i den gröna omställningen. Det kan handla om att såga specialdimensioner eller ta fram virke för byggnadsvård och restaurering. Kortare transporter minskar dessutom klimatpåverkan och bidrar till lokalt förankrade värdekedjor. De små sågverken har också en viktig roll i att bevara hantverkskunskap och materialkännedom.
Men hur ser vardagen ut på de små sågverken? Vilka möjligheter och utmaningar finns, och vad kan vi lära av dem som redan är igång? Under detta webbinarie möter du två lokala sågverk – Leandersson timmer och smide i Kode samt Myrhult såg i Töreboda – som delar sina erfarenheter av att driva småskalig träförädling, från råvara till färdig produkt. De berättar om sin resa, sina affärsmodeller, tekniska lösningar och hur de skapar värde av lokalt virke.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student. Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se. Anmälan senast 18 november.
Varmt välkommen!
12.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens Kraft.
12.10
Leandersson timmer och smide i Kode
Myrhult såg i Töreboda
13.00 Avslut
Viktigt att du anmäler dig senast 18 november via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
