Utanför Älekulla i Marks kommun driver Anders Wilkes sin gård som försörjer en person på heltid, ambitionen är ett hållbart mångbruk som fungerar året runt. Brukandet av skogen hör vintern till, mer så som gårdarna disponerade tid förr. Uttaget väljer han att rätta efter behov och här kommer ett kontinuitetsskogsbruk in i bilden.
Årshjulet är en viktig komponent att ta hänsyn till för att få Lillegård fårfarm att gå runt. Det har mynnat ut i flera intäktsben: grönsaksodling, skog och lammkött är de huvudsakliga. I en hage går också några fjällnära kor. När vi träffas på gården en kulen oktoberdag tillsammans med andra mångbrukare talar han vördnadsfullt om hur förfäderna brukat samma mark och lyckats försörja sig, även om levnadsstandarden då var annorlunda.
I tio års tid har Lillegård fårfarm vuxit enligt filosofin att stärka de fyra ekosystemprocesserna: energicykeln, vattencykeln, näringscykeln och artsamspelet. Egna resurser och det naturnära prioriteras till förmån för större ekonomisk resiliens och konkurrenskraftiga priser.
Det första viktiga steget för att kunna leva av vad gården kunde erbjuda var att 2017 köpa loss 28 hektar skog. Innan dess hade han lönejobbat i ett dussin år. Även om första tanken inte var att äga skog har det idag skänkt både nytta och glädje. Det andra steget togs 2019 när grönsaksodlingen startades upp och idag erbjuder gården exempelvis prenumerationstjänst av grönsakslådor från odlingen, av 40-tal olika grödor i fasta bäddar. Då packar Anders bilen och levererar färska grönsaker efter vad skördetiden erbjuder. Den totala längden på odlingsbäddarna uppgår till en kilometer, vilket är tillräckligt. Utöver det säljs också lammkött och ägg.
Fokus på skogen lägger Anders främst vintertid, när odlingen klingar av för säsongen. Här bedrivs i första hand kontinuitetsskogsbruk, där uttaget styrs av behovet. Från början fanns idén att följa avverkningsförslagen i skogsbruksplanen, men idag går tankarna annorlunda. Skogen har fler värden än bara det som står i planen och andra sätt att finansiera skogen önskas än att avveckla och börja om på nytt. Istället önskar han bibehålla ekosystemtjänsterna samtidigt som skogen producerar kvalitetsvirke och ger rekreation. Under vår träff liknar han det vid hur skogsägare brukar hugga för sin vedförsörjning.
Under mångbruksträffen hos Lillegård fårfarm fick deltagarna också en bra redogörelse för hur viktigt det är att räkna på sin verksamhet och värdera insatserna på gården, men också en tankeställare hur önskvärt det är att hitta en lokal, fungerande samverkan utan konkurrens.
Småskaliga sågverk spelar en viktig roll i den lokala bioekonomin kopplad till skog – de skapar arbetstillfällen, stärker landsbygden och bidrar till hållbart resursutnyttjande. Sågarna behåller ekonomiskt värde i bygden genom att låta förädlingskedjan stanna lokalt och stärker företagandet. För en gård kan sågverksamheten också vara en viktig pusselbit. Välkommen till webbinarium den 20 november.
Små verksamheter har ofta stor flexibilitet och kan anpassa produktionen efter kundernas behov och råvarutillgång. Det möjliggör effektiv användning av hela trädet och även andra trädslag som annars riskerar att bli outnyttjade. Genom sin småskalighet kan sågverken snabbt ställa om till nya produkter och marknader, vilket ökar motståndskraften i den gröna omställningen. Det kan handla om att såga specialdimensioner eller ta fram virke för byggnadsvård och restaurering. Kortare transporter minskar dessutom klimatpåverkan och bidrar till lokalt förankrade värdekedjor. De små sågverken har också en viktig roll i att bevara hantverkskunskap och materialkännedom.
Men hur ser vardagen ut på de små sågverken? Vilka möjligheter och utmaningar finns, och vad kan vi lära av dem som redan är igång? Under detta webbinarie möter du två lokala sågverk – Leandersson timmer och smide i Kode samt Myrhult såg i Töreboda – som delar sina erfarenheter av att driva småskalig träförädling, från råvara till färdig produkt. De berättar om sin resa, sina affärsmodeller, tekniska lösningar och hur de skapar värde av lokalt virke.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student. Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se. Anmälan senast 18 november.
Varmt välkommen!
12.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens Kraft.
12.10
Leandersson timmer och smide i Kode
Myrhult såg i Töreboda
13.00 Avslut
Viktigt att du anmäler dig senast 18 november via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Vilken kraft det blev! Den 25–26 september samlades vi i Mundekulla för att tillsammans utforska skogens möjligheter – från smakupplevelser och träförädling till turism och biologisk mångfald.
Stort tack till alla er som deltog, delade med er av kunskap, ställde frågor, lyssnade, skrattade och skapade nya kontakter. Det är ni som gör Skogskonferensen Skogens kraft till något alldeles extra.
Under torsdagens middag delades den nyinstiftade utmärkelsen Årets mångbruk ut – och den första att ta emot priset blev Ola Engelmark, skogsekolog, författare och verksam på Högtorps gård i Sörmland.
Motiveringen löd:
”Med sina böcker och sin mediala medverkan reflekterar Ola Engelmark över skogens funktion och betydelse, och riktar därmed ljuset på mångbrukets fördelar. Det görs på ett ödmjukt, rannsakande och begripligt sätt i frågor som många funderar kring och har starka känsloband till. I offentligheten verkar Ola som ambassadör och uppmuntrar skogsägare att ömsa skinn till skogsföretagare utifrån vilka möjligheter skogen erbjuder.”
Ola delar sitt liv mellan forskarvärlden och Högtorps gård, där han tillsammans med matinnovatören Lena Engelmark Embertsén skapat smaker som till och med serverats på Nobelmiddagen – tre gånger!
Vi vill fortsätta utveckla Skogens kraft tillsammans med er! Skapa kontakt med oss genom att
Varmt välkommen till en nätverksträff hos Björg form och arkitektur i Göteborg.
I Högsbo industriområde ligger Björg form och arkitektur. Här virvlar sågdamm och spån och det är kanske inte den sorts arkitektkontor som är sinnebilden, men här bland maskinerna eftersträvar paret Maria och Oscar Carlsson ett hållbart kontinuitetsskogsbruk med efterföljande träförädling och arkitektur.
Allt började 2011 med ett sexkantigt kubbgolv av kärnvirke från den egna skogen i Jämtland. Resten av deras resa får du berättat för dig den 24 oktober då Björg – tillsammans med Skogens kraft – bjuder in till i deras snickeri. Under eftermiddagen visar paret exempel från den egna produktionen och inte minst förklarar den produktionskedja de har byggt upp tillsammans med Göteborgs Stad, som till exempel resulterar i regelvirke med egen CE-klassning.
Följ träets resa – från skog till färdig produkt – och hör mer om hur Björg-paret arbetar med hållbarhet, design och kvalitet i varje nedanstående steg. För Maria och Oscar är det självklart att träproduktionen inte får ske på vare sig miljöns eller människors bekostnad och du kan därför också förvänta dig att höra mer om deras tankar kring social hållbarhet.
Under träffen bjuds det på fika, samtal och erfarenhetsutbyte.
När: 29 januari, kl 15:00-17:30
Var: Björg form & arkitektur, J A Wettergrens Gata 4, Västra Frölunda (15 minuters promenadavstånd från Marklandsgatans Hållplats)
Foto, översta bilden: Emelie Asplund
Välkommen på inspirationsträff med mångbruksföretagare på Trakt Forest Hotel i Vetlanda kommun.
Skogen har en stor inneboende kraft som möjliggör nya, spännande affärsidéer. Mångbruk är ett koncept som handlar om att använda skogens resurser på olika sätt för att skapa småskaliga företag och lönsamma verksamheter. Mångbrukare kan vara allt från träförädlare och naturguider till matentreprenörer.
Vid denna träff samlar Nuvab, LRF Vetlanda Lokalavdelning, Vetlanda kommun och Skogens kraft lokala företagare och skapar ett forum för kunskapsdelning och samverkansmöjligheter. Vi får höra fyra lokala inspirerande exempel för hur vi kan använda skogens resurser för att utveckla företagandet.
Innehåll
För vem: Du som driver verksamhet med skogen som resurs, eller som vill utveckla din verksamhet genom mångbruk. Till exempel skogsägare eller besöksnäringsföretag.
Anmälan senast: 19 oktober 2025
Arrangörer
Träffen är ett samarbete mellan Skogens kraft, LRF Vetlanda Lokalavdelning, Nuvab och Vetlanda kommun.
Den 6 september kl. 10–16 är Skogens kraft på plats under Huseby Bruks nya skogsmässa Allas skog i Kronoberg – en dag fylld av inspiration, möten och nya perspektiv på hur skogen kan brukas hållbart och mångsidigt.
Tillsammans med mångbrukarna Jenny Wickford (Björken Ansvar och Balans AB) och Stuart Hippach (Plockat AB) bjuder vi in till samtal, demonstrationer och aktiviteter som visar hur skogen kan vara en källa till både försörjning, rekreation och beredskap.
Vi ser fram emot att träffa dig – oavsett om du är skogsägare, småföretagare, nyfiken på mångbruk eller bara vill veta mer om hur du kan bidra till ett mer hållbart skogsbruk.
Plats: Huseby Bruk, husebybruk.se
Småländska Jenny lämnade ett liv som framgångrsik disputerad fysioterapeut och en vardag i England för ett ödehus i hembygden, en nystart som egenföretagare och blev en föregångare inom beredskap och självhushållning. Jenny erbjuder aktiviteter inom hållbar livsstil, biokolstillverkning för husbehov, hantverk, trädvård och arboristtjänster.
Brittiske Stuart bytte en framgångsrik karriär inom internationell försäljning för ett småländskt liv med fokus på att öka intresset för och nyttjandet av alla underbara smaker som vildväxande matsvampar kan erbjuda och stärka oss med. Stuart arbetar numera med alltifrån svampupplevelser, försäljning och matinnovation.
Välkommen till vår monter på Huseby Bruk!
På en gårdsplan utanför Kode, Västergötland, visar Johan Leandersson runt. Sågen står för tillfället still för klingbyte, men förhoppningen är att den strax kommer igång. I ett magasin ligger redan sågat virke, antingen i väntan på att bli hämtat eller som är sågat på spekulation – legosågningen går för fullt hos Leandersson timmer & smide.
Gårdsplanen omges av vältor, i några ligger grova ekstockar. I några andra ligger furu och lärk. Han pekar, berättar och ser potential i vissa stockar mer än i andra.
Virket jagar han fatt i på egen hand, eller så ringer någon som har ett lass till salu. Då gäller det att ha en näsa för affärer. Mycket virke köps från bygden omkring, att vara lokal är en styrka. Fina furor kan dock behöva hämtas mer långväga ifrån.
– Det är ju inte tal om någon volymsågning, 95 procent av det vi sågar är beställt till ett visst ändamål. Ofta av en snickerifirma som önskar något speciellt. Det kan vara reglar i udda dimensioner, exempelvis om de restaurerar en kyrka någonstans och upptäcker ett rötskadat regelverk. Eller vildmarkspanel till någon stuga, berättar han.
I en byggnad står en sjuspindlig listhyveln, i annan en bandsåg som sågar upp till 120 centimeter. Här finns maskiner för att utföra de flesta önskemål och det kräver en huvudperson som är lösningsorienterad.
– Från början utförde jag lite timring och konstruktioner men även smide, men nu har det blivit alltmer sågning. Man gör det som efterfrågas mest, säger han.
Under vårt besök ringer telefonen titt som tätt, han räknar och funderar. Sågen har egen lastbil, som gör det möjligt att leverera inom en radie av tio mil. Det blir med andra ord mycket lokal samverkan.
– Det här är ett rillat ekgolv till en uteplats till exempel, det ska ut till Marstrand, säger han när telefonen ringer på nytt.
Leanderssons timmer & smide är ett mångårigt familjeföretag, numera har Johan tagit över stafettpinnen från sin far.
Plötsligt hörs sågen ljuda, som Jonas Einarsson från Vårgårda spakar. Det finns tankar på att byta ut cirkelsågen mot en modernare tysk motsvarighet.
– Så länge grejerna går får man vara glad, säger han och klättrar upp i en binge för att rätta till några brädor som hamnat snett.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Ellen Nystedt, delprojektledare i Skogens kraft och ordförande i föreningen Skogens Mångbruk. Hej Ellen!
Det mest spännande med Skogens kraft är hur det ger skogens som resurs flera ansikten. Det förenar så många olika människor, branscher och affärsmodeller under samma tak. Projektets träffar lockar företagare att träffas kring platser och samtal som annars aldrig hade uppstått – vilket i sin tur leder till nya affärsmöjligheter och starkare lokalsamhällen. Att få lyfta mångbrukets bredd och potential, sprida kunskap och koppla samman företagare på oväntade sätt gör projektet både inspirerande och betydelsefullt.
Skogens Kraft kommer bidra till ett ökat fokus på möjligheter till att bredda synen på skogens som resurs och därtill kopplade affärsmöjligheter, både inom olika branscher och för samhället i stort. Att jämställdhetsintegrera ett affärsutvecklingsarbete som inkluderar flera olika branscher känns nyskapande. Jag är övertygad om att Skogens krafts metodik kommer bidra nya möjligheter, arbetstillfällen och varierad mer hållbar användning av skogens resurser.
Som en av två delprojektledare kommer jag vara projektgruppens ena öra mot marken. Jag har direktkontakt med mångbruksföretagen, lyssnar in och skapar träffar som matchar deras behov och utmaningar. En annan är att vidareförmedla kunskap och erfarenheter från träffarna till relevanta delar i samhället, t ex rådgivare, regioner och andra delar av Sverige. Samtidigt utvecklar vi träffarna för att bättre stödja företagen, bidra till samhällsnytta och öka intresset för skogligt mångbruk.
Gamla träd fascinerar, tänk vad har de upplevt. Jag skulle vara Old Rasmus, en gran på Sonfjället i Härjedalen som växer på en plats jag ofta besöker. Old Rasmus är tillsammans med Old Tjikko på Fulufjället anses vara världens äldsta levande individuella trädklon, minst 9 500 år gammal.
Eldflammorna dansar i tunnan framför det restaurerade ödehuset, där Jenny Wickford och maken Mathew bor off grid. Deltagarna i Skogens krafts mångbruksträff matar på elden med kvistar medan Jenny hejar på och berättar om alla tänkbara fördelar med biokol.
Mest känt är biokol som markförbättring, men Jenny ser många fler användningsområden. I ett kärl längre bort har hon filtrerat vatten och med en pH-sticka demonstrerar hon att det sura vattnet blivit mer basiskt. Men också hur biokol också kan användas i samband med avloppsrening, vilket får diskussionerna i gruppen att handla om nyttan med kunskap om biokol i beredskapstider. Även om människan använt sig av biokol i tusentals år, menar Jenny att vi tappat bort användningen av det.
Det dröjer inte länge innan Malin och Magnus Axelsson – som är på besök från Ödevata och redan pysslar med biokol – börjar prata olika biokolsugnar. Magnus tillverkar biokolugnen Kon-tiki, som paret säljer på beställning. Jenny har en idé för att förbättra hennes första prototyp, och Magnus och Jenny börjar diskutera möjligheter. Svetsen går sannolikt varm hemma i Ödevata dagarna efter träffen, ett kvitto på betydelsen av samverkan. Kaffet för dagen tillagas på Jennys egenutvecklade biokolsspis, en keramikkrage ihop med ett par stora konservburkar som går alldeles utmärkt att laga mat på, samtidigt som man framställer biokol.
Jenny har nyligen kommit igång med företaget Björken AB, där hennes vision är att till exempel kunna arrangera gruppupplevelser och kurser kring biokolsframställning. Dessutom är hon arborist, har ett gediget hållbarhetstänk utifrån träd och är en skicklig täljare. Uppe på kullen, intill huset, ympas det äppelträd, precis utanför fönstret där en svegsvarv tar form. Just nu är verksamhetens utmaning att nå ut med erbjudandet och samtidigt hitta betalningsvilja, vilket kan vara ett eldprov för många som startar upp ett nytt intäktsben i sitt mångbruk. Dagens umgänge visar nyttan att få mötas och bolla idéer med andra.
När vi står i skogarna strax utanför Vaggeryd blir det tydligt att kunskapen inom biokol, platsen där paret lever på sitt hållbara enkla vis och den samvaro som uppstår runt en eld är det som levererar en unik helhetsupplevelse – ja, faktiskt en upplevelse värd att betala för. Jennys passion för biokol glöder i allra högsta grad!
För att läsa mer om hennes verksamhet, se bjorkenab.se.
Ps. Jenny (Björken AB) finns på plats i mångbruksmontern som Skogens kraft och föreningen Skogens Mångbruk har på Elmia Wood, den 5-7 juni.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Mattias Sandberg, specialist på skogens sociala värden på Skogsstyrelsen. Hej Mattias!
Det mest spännande är att få ta del av alla olika slags initiativ som pågår runt om i skogssverige. I förlängningen handlar det om att få en ”gemensam kartbild” och på så sätt hitta bättre sätt stötta mångbruksföretagande – utifrån drivkrafterna och förutsättningarna hos de vi möter i projektet.
Med den stora nyfikenhet och erfarenhet som finns i projektgruppen är jag trosviss om att vi kan ta ytterligare steg för synliggöra och öka kontaktytorna mellan de som bedriver småskaligt företagande med skogen som bas.
Min roll i projektet är att stötta framdriften men också hämta hem och utveckla lärdomar kopplat till mitt specialistområden inom skogens sociala värden. Tillsammans med min kollega Jerker på Skogsstyrelsen försöker vi också knyta projektets arbetet till andra liknande initiativ runt om i landet, och förhoppningsvis även internationellt.
Då får det bli en av alarna som står på rad utmed ån där jag bor – om träd kan lyssna hade njutit av ljudet av porlande vatten. I november brukar öringarna leka vid deras fötter/rötter!
