”Vad gör ni och varför?” Det är en fråga som alla företagare förväntas kunna svara på. När vi samlas för en nätverksträff i snickeriet hos Maria och Oscar Carlsson i Västra Frölunda är det också den som sätter tonen för samtalet.
– Det är inte jättesjälvklart efter en lång akademisk utbildning att göra något sådant här, säger Oscar.
Tillsammans driver Maria och Oscar företaget Björg form & arkitektur – men verksamheten är mer än ett traditionellt arkitektkontor. Sedan 2011 har de finansierat snickeriets verkstad med arkitektuppdrag och successivt byggt upp en egen produktionsmiljö på hantverksmässiga grunder.
– Det är ingen häpnadsväckande maskinpark vi har – men den är flexibel och det är en nyckel. Vi vet aldrig vad nästa projekt är och vilka krav som ställs. Till exempel bandsågverket och virkestorken, tack vare dem kan vi ta färskt timmer från skogen och komma i gång snabbt. Det är den här flexibiliteten och lösningsfokuseringen vi har som gör att vi använder begreppet hantverksmässig produktion.
Det hände mycket när de blev skogsägare. På fastigheten i Jämtland finns mestadels en skiktad, gammal granskog uppblandad med många andra träslag som björk, asp och sälg. Att stå där, som nya skogsägare, väckte fler frågor än svar.
– Vi visste ingenting, ibland är det en förutsättning för att tänka nytt och annorlunda, säger Maria.
– Ja, vi var lite naiva kanske, fyller Oscar i. Vi började titta på vår skog och fundera vad brukad skog innebär och hur kan man göra det på olika sätt. Vi började önska mer hållbart, kvalitetsmässigt virke men också att det kom från en naturlig skogsbiotop.
Därefter landade de i kontinuitetsskogsbruk och en strävan efter att nyttja råvaran bättre än gängse.
– Små sortiment med större värde kan man säga, men utmaningen är att hitta en marknad. Vår tanke från början var inte att bara starta ett arkitektkontor. Vi önskade göra något annat med högre förädlingsgrad. När vi blivit skogsägare tittade vi på traven med klentimmer och fick idén att göra ett kubbgolv av det och här är vi i dag.
Kubbgolvet kallas ”Centerpiece” och det är i mittpunkten mellan skog, arkitektur och produktion som deras verksamhet tar form. Där kommer också vikten av social hållbarhet in i bilden, vilket fått stor betydelse i ett uppdrag från Göteborgs stad.
– 2024 fick vi frågan angående bygge av ett nytt BmSS-boende, ifall vi kunde ordna reglarna som behövdes, eftersom det önskades lokalproducerat virke. Egentligen hade vi kunnat göra det, svarade vi. Men vi föreslog istället att Göteborgs stad skulle göra det själva som ett arbetsmarknadsprojekt för att öka den sociala hållbarheten. Björgs roll blev att utveckla och samordna processen och bli en certifierad part för att kunna konstruktionsklassa reglarna, berättar Oscar.
Göteborgs Stad har en egen skogspolicy, som till exempel tar hänsyn till död ved och rekreationsvärden genom ett hyggesfritt brukande. I en av dem förvaltad skog i Björsared valdes 113 träd ut och plockhöggs. Oscar tog fram apteringslistor för rätt dimensioner och startade upp processen för att bli certifierade av RISE. Arkitektkontoret White Arkitekter ansvarade för gestaltningen, och Oscar fick uppdraget att skapa optimering- och sågscheman för stockarna.
På Ringöns sågverk utbildade han samtidigt ett arbetslag bestående av personer som hamnat utanför arbetslivet.
– Att jobba med arbetslaget och få dem att följa instruktionerna var fantastiskt. Jag har aldrig jobbat med några som var så effektiva och noggranna. Det var verkligen ömsesidig glädje i hela processen, säger han.
Från skiss till byggstart gick processen på ungefär ett år. Och den största utmaningen – certifieringen – löste sig till slut.
– När vi fick certifieringen var det ett genombrott. Det visar att lösa problem är möjligt och att det går att kringgå industriella processer. Det handlar om att tänka om – att det går!
Maria lyfter fram betydelsen av en lokal kontext och att det handlar om att bygga värdekedjor som är mindre, mer transparenta och mer anpassningsbara. När till exempel Göteborgs stad genom naturvårdsåtgärder tog ut mindre volymer gran och började röra sig mot hyggesfritt, öppnades möjligheten att samtidigt bygga en ny, lokal värdekedja.
– Finns alltid utmaningar för oss små företag i förhållande till stora projekt. Inbyggda utmaningar som man behöver ta sig runt. I dag har vi fått ett ramavtal med arbetsmarknadsenheten, det är inte jättelätt att få till. Och konstruktionsklassningen vi har är unik för oss, säger Maria.
Deras arbete pekar mot en annan modell. Maria och Oscar uppmuntrar kommuner att våga se brokiga lösningar som skapar fler arbetstillfällen och stärker social hållbarhet i en tid där tillväxt ofta är norm:
– Man hör bara om att skala upp. Vi säger skala ner – det borde praktiseras oftare, avslutar Maria.
| Hantverksmässig produktion, enligt Maria och Oscar: – Människan i centrum. – Kunskapsberoende. – Nätverk och samverkan. – Flexibilitet – i såväl maskinpark som projektutförande. Ha en plan b och därmed känna förtroende från uppdragsgivare att de litar på att man hittar en plan b. – Kommunikation. – Synergier. – Hög förädlingsgrad och smart resursutnyttjande. |
Småskaliga sågverk spelar en viktig roll i den lokala bioekonomin kopplad till skog – de skapar arbetstillfällen, stärker landsbygden och bidrar till hållbart resursutnyttjande. Sågarna behåller ekonomiskt värde i bygden genom att låta förädlingskedjan stanna lokalt och stärker företagandet. För en gård kan sågverksamheten också vara en viktig pusselbit. Välkommen till webbinarium den 20 november.
Små verksamheter har ofta stor flexibilitet och kan anpassa produktionen efter kundernas behov och råvarutillgång. Det möjliggör effektiv användning av hela trädet och även andra trädslag som annars riskerar att bli outnyttjade. Genom sin småskalighet kan sågverken snabbt ställa om till nya produkter och marknader, vilket ökar motståndskraften i den gröna omställningen. Det kan handla om att såga specialdimensioner eller ta fram virke för byggnadsvård och restaurering. Kortare transporter minskar dessutom klimatpåverkan och bidrar till lokalt förankrade värdekedjor. De små sågverken har också en viktig roll i att bevara hantverkskunskap och materialkännedom.
Men hur ser vardagen ut på de små sågverken? Vilka möjligheter och utmaningar finns, och vad kan vi lära av dem som redan är igång? Under detta webbinarie möter du två lokala sågverk – Leandersson timmer och smide i Kode samt Myrhult såg i Töreboda – som delar sina erfarenheter av att driva småskalig träförädling, från råvara till färdig produkt. De berättar om sin resa, sina affärsmodeller, tekniska lösningar och hur de skapar värde av lokalt virke.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student. Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se. Anmälan senast 18 november.
Varmt välkommen!
12.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens Kraft.
12.10
Leandersson timmer och smide i Kode
Myrhult såg i Töreboda
13.00 Avslut
Viktigt att du anmäler dig senast 18 november via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Skogens möjligheter
Vad är skogligt mångbruk? Det handlar om att använda skogen på fler sätt än traditionellt skogsbruk – att skapa lönsamhet genom variation och hållbarhet. Under detta webbinarium får vi möta tre västgötska företagare som visar hur skogen kan brukas på nya sätt. Från lönsam nävertäkt och naturnära boenden till småskalig träförädling – upptäck möjligheterna med skogens resurser!
Evenemanget är kostnadsfritt och är ett samarrangemang mellan Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Evenemanget vänder sig till skogsföretagare, lantbrukare, rådgivare och entreprenörer.
Anmälan sker på Gröna Mötens webbplats
Information och länk sänds ut dagen innan evenemanget till den mailadress du uppgett. Viktigt att du anmäler dig senast 8 april via
gronamoten.se.
Följ med skogskunnige Gunnar Norrby ut i Gothems skogar en dag och lär dig hur man kan ta tillvara på enebuskar och vidareförädla eneträ på olika sätt.
På förmiddagen vandrar vi ut till enebusktäta skogar på Kyrkbingegrund och lär oss om huggning av ene och vad olika typer av ene passa bäst till. På eftermiddagen håller vi till hemma på gården hos Gunnar ”Stör” och får ta del av hans erfarenheter kring förädling av ene till olika produkter. Norrbys Trä i Gothem är Sveriges största producent av eneträ och har kunder över hela landet.
Anmälan görs via Studieförbundet Vuxenskolan
Innehåll
Samling vid Gothems kyrka kl 9.00 för färd i egna bilar till Agbods fiskeläge där vi bjuds på fika och får en genomgång av dagens program.
Därefter vandrar vi ut till skogarna på Kyrkbingegrund. Vandringen dit tar ca 20 min och går delvis över sank mark. Stövlar behövs! Vid extremt högvatten kommer vi att få välja ett annat område. På Kyrkbingegrund tittar vi på enar och diskuterar vad olika typer av ene kan användas till. Vi får en demonstration av huggning av ene och tips och råd vad man ska tänka på inför fortsatt vidareförädling av materialet, vad olika kvaliteter passar till etc.
Lunch (ingår i kursavgiften) äter vi tillsammans när vi åter är tillbaka på Agbods fiskeläge.
På eftermiddagen håller vi till på Gunnars gård Gothem Kyrkbinge. Vi får en presentation av verksamheten på gården, diskuterar vidareförädling och tittar på olika produkter man kan tillverka av eneträ. Enestörar till tun är ett stort användningsområde för en, men det finns också mycket annat en enebuske kan användas till. Det är bara fantasin som sätter gränser!
Det kommer finnas gott om tid för diskussion och erfarenhetsutbyte. Kursens innehåll styrs därför till stor del av de frågor som kommer upp. Antalet deltagare är begränsat till 8 personer.
När, var och hur
Dag: lördag 8 oktober
Tid: kl 9.00 – 15.00
Plats: Samling vid Gothems kyrka.
Förkunskaper
Inga förkunskaper krävs.
Kursmaterial
Allt material som behövs under kursen finns på plats.
Ta med anteckningsblock och penna för att kunna göra egna noteringar.
Utvecklingsmöjligheter
Uppföljning och fördjupning kan erbjudas vid annat tillfälle om intresse finns.
Praktiskt
– Ta med anteckningsblock och penna.
– Kläder efter väder – kursen genomförs utomhus!
– Stövlar behövs för förmiddagens vandring ut till Kyrkbingegrund.
Ledare
Gunnar Norrby
Kostnad
700 kr. Fika och lunch ingår i kursavgiften.
Anmälan senast måndag 3/10 Anmäl dig genom att klicka här!
Max antal deltagare är 8 personer. Meddela ev kostavvikelser i samband med anmälan.
Har du frågor kring anmälan eller saknar e-post, kontakta Studieförbundet Vuxenskolan Gotland, tel 0498-20 50 70 eller gotland@sv.se
Andra frågor och funderingar?
Kontakta Lotta Löwhagen Lundberg, projektsamordnare Skogens Kraft Gotland
Tel: 070-654 13 44, epost: lotta.lowhagen.lundberg@ellen
Läs mer om andra kurser och vad Skogens kraft gör här: www.localhost:8888.
Information om kursverksamhet inom ramen för projektet Skogens Kraft
Projektet Skogens Kraft för mångbrukare vill stärka skogens roll i småskaligt företagande. Här möts ni som vill knyta nya kontakter, dela kunskap, hitta samarbetsparter liksom bredda era affärsmöjligheter
En del i arbetet fokuserar på kunskapsöverföring mellan mångbrukare genom så kallade “demogårdskurser”. Dessa kurser (som denna) leds av mångbruksföretagare som engagerat sig i projektet och vill dela med sig av kunskap och erfarenheter.
Genom att erbjuda olika kurser vill Skogens Kraft ge mångbruksföretagare och potentiella mångbrukare möjlighet att utveckla sig i sitt företagande.
Skogens Kraft och kursens värdföretag samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan i genomförandet av kurserna.
Kurserna riktar sig till småföretagare och potentiella småföretagare inom de fyra länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland. Företag och personer utanför dessa län är välkomna i mån av plats.
Satsningen Skogens Kraft finansieras med medel från EU:s regionala utvecklingsfond, LRF, Region Gotland, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg.
Häng med på nästa digitala kunskapsseminarium 24 mars! Temat denna gång är ”Hur stor är efterfrågan på udda byggnadsvårdsvirke/råvara från skogen?”.
Torsdag 25/3, kl 08:30–09:25
Insläpp kl 08:20.
Eftersnack kl 09:25–09:45
Allt fler ser värdet av att restaurera och återskapa byggnader, möbler och liknande. Ursprunget och det äkta är återigen viktigt. Ta del av en omvärldsbevakning kring hur efterfrågan ser ut idag och vilka affärsmöjligheter som finns. Inspiration både för dig som förädlar materialet och för dig som använder byggnader, möbler och annat med dessa material i din verksamhet.
Deltar på seminariet gör: Linda Lindblad, verksamhetsledare Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet (Hantverksskolan Dacapo).
Seminariet är kostnadsfritt och sista dag för anmälan är 23 mars. Inför seminariet kommer du att få en länk skickad till dig, som du använder för att ansluta till eventet.
Sista torsdagen varje månad genomför Skogens kraft spännande seminarium som är helt kostnadsfria och kan vara till nytta för dig som redan är eller funderar på att bli mångbrukare. Till dessa digitala seminarer är alla mångbrukare välkomna, oavsett var i Sverige du är verksam.
