Hur kan arkitekter och andra aktörer i värdekedjan hitta nya samarbeten och säkra råvara, kvalitet och hållbarhet hela vägen från skog till färdig byggnad? Vad kan vi lära oss av hur ett litet och visionärt företag arbetat fram egna metoder som resulterat i nya lokalt förankrade värdekedjor från naturnära skogsbruk till färdig träprodukt?
Den 29 januari bjuder vi in till en nätverksträff hos Björg Form & Arkitektur i Göteborg där du får ta del av ett arbetssätt som redan förändrat hur hållbart byggande kan fungera i praktiken.
Björg är arkitekter, formgivare och snickare som arbetar materialdrivet – hela vägen från skog till färdig byggprodukt. De levererar i dag allt ifrån avancerade designprodukter till CE-klassade reglar, tillverkade av virke från Göteborgs Stads hyggesfritt brukade skogar.
Björg arbetar med en tydlig övertygelse: träarkitektur börjar i skogen. Ett förhållningsätt som resulterat i att de har ett eget snickeri. Deras resa tog fart med kubbgolv av kärnvirke från klentimmer – material som annars sällan förädlas men som genom formgivning och hantverk blev en efterfrågad profilprodukt. I dag levererar Björg avancerade träprodukter till andra arkitekter, byggherrar och kunder, baserade på virke från Göteborgs Stads hyggesfritt brukade skogar.
En avgörande del i detta arbete är samarbetet med Göteborgs Stad, som bedriver skogsbruk med särskild hänsyn till sociala och ekologiska värden. Genom samarbetet kan Björg köpa små volymer av exakt rätt kvalitet – något som i praktiken är mycket svårt inom det konventionella, storskaliga skogsbruket. Detta öppnar för hög materialprecision, mindre spill och bättre användning av varje träd.
Något som är unikt är att Björg sedan 2024 är certifierade för att klassificera konstruktionsvirke, som produceras lokalt inom Göteborgs stad. I ett pilotprojekt där träreglar skulle produceras lokalt för stadens egna byggande sattes en hantverksmässig och distribuerad värdekedja upp. Idag har Björg ramavtal med Göteborgs stad där de utbildar, konsulterar och samordnar arbetet mellan skog, produktion och träarkitektur i fler projekt.
Samarbetet sträcker sig dessutom bortom material och teknik. I samverkan mellan olika kommunala förvaltningar får personer som tidigare stått långt från arbetsmarknaden arbeta i skogen och utveckla hög kompetens inom virkesbedömning. Det stärker både kvaliteten i råvaran och den sociala hållbarheten i värdekedjan.
Under nätverksträffen får du lära dig:
Detta är ett konkret exempel på hur hållbara värdekedjor skapas där kommunal förvaltning och småföretagande förenas – och varför Björgs arbete nu väcker intresse långt utanför Göteborg. Arbetssättet har tydligt nationellt lärvärde och potential att bana väg för fler liknande initiativ runt om i landet.
Under den kostnadsfria träffen bjuds det på fika, samtal och erfarenhetsutbyte.
När: 29 januari, kl 15:00-17:30
Var: Björg form & arkitektur, J A Wettergrens Gata 4, Västra Frölunda (15 minuters promenadavstånd från Marklandsgatans Hållplats)
Björg följer träets resa – från skog till färdig produkt. Denna eftermiddag finns därmed dessutom möjlighet att dela erfarenheter kring:
Utanför Älekulla i Marks kommun driver Anders Wilkes sin gård som försörjer en person på heltid, ambitionen är ett hållbart mångbruk som fungerar året runt. Brukandet av skogen hör vintern till, mer så som gårdarna disponerade tid förr. Uttaget väljer han att rätta efter behov och här kommer ett kontinuitetsskogsbruk in i bilden.
Årshjulet är en viktig komponent att ta hänsyn till för att få Lillegård fårfarm att gå runt. Det har mynnat ut i flera intäktsben: grönsaksodling, skog och lammkött är de huvudsakliga. I en hage går också några fjällnära kor. När vi träffas på gården en kulen oktoberdag tillsammans med andra mångbrukare talar han vördnadsfullt om hur förfäderna brukat samma mark och lyckats försörja sig, även om levnadsstandarden då var annorlunda.
I tio års tid har Lillegård fårfarm vuxit enligt filosofin att stärka de fyra ekosystemprocesserna: energicykeln, vattencykeln, näringscykeln och artsamspelet. Egna resurser och det naturnära prioriteras till förmån för större ekonomisk resiliens och konkurrenskraftiga priser.
Det första viktiga steget för att kunna leva av vad gården kunde erbjuda var att 2017 köpa loss 28 hektar skog. Innan dess hade han lönejobbat i ett dussin år. Även om första tanken inte var att äga skog har det idag skänkt både nytta och glädje. Det andra steget togs 2019 när grönsaksodlingen startades upp och idag erbjuder gården exempelvis prenumerationstjänst av grönsakslådor från odlingen, av 40-tal olika grödor i fasta bäddar. Då packar Anders bilen och levererar färska grönsaker efter vad skördetiden erbjuder. Den totala längden på odlingsbäddarna uppgår till en kilometer, vilket är tillräckligt. Utöver det säljs också lammkött och ägg.
Fokus på skogen lägger Anders främst vintertid, när odlingen klingar av för säsongen. Här bedrivs i första hand kontinuitetsskogsbruk, där uttaget styrs av behovet. Från början fanns idén att följa avverkningsförslagen i skogsbruksplanen, men idag går tankarna annorlunda. Skogen har fler värden än bara det som står i planen och andra sätt att finansiera skogen önskas än att avveckla och börja om på nytt. Istället önskar han bibehålla ekosystemtjänsterna samtidigt som skogen producerar kvalitetsvirke och ger rekreation. Under vår träff liknar han det vid hur skogsägare brukar hugga för sin vedförsörjning.
Under mångbruksträffen hos Lillegård fårfarm fick deltagarna också en bra redogörelse för hur viktigt det är att räkna på sin verksamhet och värdera insatserna på gården, men också en tankeställare hur önskvärt det är att hitta en lokal, fungerande samverkan utan konkurrens.
Småskaliga sågverk spelar en viktig roll i den lokala bioekonomin kopplad till skog – de skapar arbetstillfällen, stärker landsbygden och bidrar till hållbart resursutnyttjande. Sågarna behåller ekonomiskt värde i bygden genom att låta förädlingskedjan stanna lokalt och stärker företagandet. För en gård kan sågverksamheten också vara en viktig pusselbit. Välkommen till webbinarium den 20 november.
Små verksamheter har ofta stor flexibilitet och kan anpassa produktionen efter kundernas behov och råvarutillgång. Det möjliggör effektiv användning av hela trädet och även andra trädslag som annars riskerar att bli outnyttjade. Genom sin småskalighet kan sågverken snabbt ställa om till nya produkter och marknader, vilket ökar motståndskraften i den gröna omställningen. Det kan handla om att såga specialdimensioner eller ta fram virke för byggnadsvård och restaurering. Kortare transporter minskar dessutom klimatpåverkan och bidrar till lokalt förankrade värdekedjor. De små sågverken har också en viktig roll i att bevara hantverkskunskap och materialkännedom.
Men hur ser vardagen ut på de små sågverken? Vilka möjligheter och utmaningar finns, och vad kan vi lära av dem som redan är igång? Under detta webbinarie möter du två lokala sågverk – Leandersson timmer och smide i Kode samt Myrhult såg i Töreboda – som delar sina erfarenheter av att driva småskalig träförädling, från råvara till färdig produkt. De berättar om sin resa, sina affärsmodeller, tekniska lösningar och hur de skapar värde av lokalt virke.
Webbinariet är kostnadsfritt och samarrangeras av Skogens Kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är lantbrukare, skogsägare, rådgivare eller student. Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se. Anmälan senast 18 november.
Varmt välkommen!
12.00 Välkomna
Madeleine Vendel från Agroväst Gröna möten hälsar välkomna tillsammans med Anders Holm och Ellen Nystedt från Skogens Kraft.
12.10
Leandersson timmer och smide i Kode
Myrhult såg i Töreboda
13.00 Avslut
Viktigt att du anmäler dig senast 18 november via www.gronamoten.se. Länk sänds ut dagen innan till den mejladress du angett.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
