Hur skapar vi som skogsägare och företagare värde av svensk ek – hela vägen från skogsplantering till färdig möbel? Under en timme följer vi ekens resa genom skog och verkstad. Vi möter två personer som arbetar i varsin ände av värdekedjan – med kvalitet, långsiktighet och regional förankring som gemensam nämnare.
17 MARS, 2026 08:00 – 09:00 DIGITAL
Andreas Ekstrand, lövträdspecialist på Södra Skogsägarna och ordförande för Ekfrämjandet, delar med sig av sin erfarenhet av att plantera och sköta ekskog för att förena hög virkeskvalitet med starka naturvärden. Vad krävs för att bygga kvalitet över generationer?
Andreas Wenander, grundare av Customwood, berättar om hur företaget på kort tid vuxit till 15 medarbetare och tre showrooms – med ett tydligt krav: all ek ska vara av toppkvalitet och komma från Västsverige. I verkstaden i Göteborgs gamla Pellerins Margarinfabrik tillverkas handgjorda möbler och inredningsdetaljer i massiv ek – producerade på beställning för att minimera miljöavtrycket.
Webbinariet är kostnadsfritt och arrangeras av Skogens kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är skogsägare, verksam inom träförädling, design, bygg eller
möbelproduktion – eller som vill förstå hur långsiktig råvaruförsörjning och lokal förädling kan stärka både affär och hållbarhet.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.seLänk sänds ut dagen innan till den mailadress du angett. Viktigt att du anmäler dig senast 15 mars via www.gronamoten.se.
Välkommen att starta dagen med kunskap, inspiration och konkreta exempel på hur svensk ek kan skapa värde – i flera led.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Jennelie Andersson på Västra Götalandsregionens naturbruksförvaltning. Hej Jennelie!
Det här projektet lär mig massor om vad mångbruk faktiskt innebär och hur brett det kan vara.
Vi är dessutom projektägare för ett stort och betydelsefullt projekt, vilket är nytt både för förvaltningen och för mig i min roll som ekonom. Att fyra regioner finansierar projektet gör arbetet både roligt och utmanande – särskilt när det kommer till den ekonomiska redovisningen.
Genom projektet kan vi synliggöra och stärka mångbrukarna och visa att skogen kan användas på fler sätt än genom traditionellt skogsbruk. Det här arbetet blir en viktig del i att skapa bättre förutsättningar och stöd för mångbruket på längre sikt.
Jag arbetar som ekonom. Det innebär att jag följer upp budgeten och stöttar projektet i att förvalta finansieringen på bästa sätt. Jag ansvarar också för rapporteringen till finansiärerna – pengarna ska gå till rätt saker, och därför behöver vi ha god uppföljning genom hela processen.
Ett äppelträd i en solig trädgård på landet. Ett träd som får stå där och producera frukt år efter år – och då och då bli lite ompysslat.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Jerker Bergdahl från Skogsstyrelsen. Hej Jerker!
Att det är på riktigt. Skogen är en stor resurs och många kluriga mångbrukare har upptäckt potentialen. Samarbeten mellan mångbrukare ger stor utväxling. Sen ska jag vara ärlig och säga att jag blir själv sugen på att bli mångbrukare, att utveckla den plats och de begränsade möjligheter som finns bakom min egen husknut. Det är något alldeles extra det där med ett genuint ursprung, en stark och stolt berättelse som inte är svår att tala sig varm för.
Projektet har redan öppnat upp förståelsen för och potentialen i mångbruket. Skogsprogrammet utrycker förhoppningar om att mångbruket kan bidra med jobb och hållbar tillväxt, Skogens kraft har bevisat att jobben och potentialen finns! Så skogens betydelse för landsbygdens utveckling tror jag kommer att förtydligas. Och framförallt ser jag att fler kluriga människor, entreprenörer, kommer att upptäcka möjligheterna och bygga nya verksamheter.
I huvudsak två delar. 1. Projektet är jämställdhetsintegrerat och här är jag brygga till Skogssektorns jämställdhetsråd som jag också jobbar med. 2. Projektet är en del av nationella skogsprogrammet som Skogsstyrelsen har i uppdrag att samordna och även här är jag en brygga. Det jag menar med att vara brygga är att jag kan föra information åt båda hållen, samordna genom att exempelvis se till så projektet tar plats på skogsprogrammets årskonferens i Stockholm.
En pansarbarkstall på en berghäll vid en sjökant. I skogen, med utsikt över vattnet. Med en lång historia som sett landskapet förändrats och som lyssnat på många ”här och nu – samtal”, sådana samtal som vi numera nästan bara kan ha i skogen. Några av mina yngre kompisar är numera stolta leverantörer till byggnadsvårdade gamla kåkar.
I Tivedens djupa skogar har Jessica Sannö tillsammans med familjen byggt mer än ett naturturismföretag. Hon har byggt ett levande exempel på hur skogen kan vara grund för företagande, hälsa och lokal utveckling, utan att reduceras till enbart virkesproduktion.
Genom Ösjönäs har Jessica utvecklat upplevelser som vilar på platsens själ. Hästarna är en självklar del av hennes liv och företagande, liksom hennes starka engagemang för hälsa. Det tar sig uttryck i aktiviteter som rid- och yogahelger – där natur, rörelse och återhämtning vävs samman till helhetsupplevelser som lockar både nya och återkommande gäster.
Jessica är också skogsägare och en tydlig röst för ett bredare synsätt på skogens värden. Hon har varit med och möjliggjort stora sammanhängande områden med hyggesfriare brukande runt Tiveden, där skogen fortsatt används – men med anpassningar som stärker upplevelsevärden, biologisk mångfald och långsiktig lokal nytta.
Som medgrundare till den nationella föreningen Skogens mångbruk har hon bidragit till att flytta positioner. Föreningen verkar för att fler företagare och skogsägare ska våga tro på – och följa – sina affärsdrömmar, även när de rymmer betydligt mer än traditionell virkesproduktion. Här lyfts skogen som en plattform för många intäkter, fler företag och starkare bygder.
Samtidigt är Jessica ovanligt tydlig i en fråga som många livsstilsföretagare brottas med: ekonomi. Hon är en stark förespråkare för att även natur- och turismföretag måste ta tillräckligt betalt för sina tjänster. Långsiktig hållbarhet handlar inte om att arbeta dygnet runt året om, utan om att bygga affärer som ger både försörjning, återhämtning och livskvalitet.
Jessica är också en tydlig röst för naturturismen på både nationell och EU-nivå, där hon visar att turism inte är motsatsen till vare sig naturvård eller skogsbruk, utan tvärtom kan vara en motor för lokalsamhällets utveckling. Hon bjuder in skogsägare, beslutsfattare och entreprenörer att se skogen med nya ögon — som resurs, relation och möjlighet. (Naturturismföretagen)
Jessica Sannö är en förebild för hur skogen kan brukas, användas och älskas – samtidigt. För företagare, skogsägare och hela bygder som vill uppnå mer via mångbruk.
Skogens mångbruk växer fram som en dynamisk och entreprenöriell sektor, där företagare verkar på ännu outvecklade marknader. Men vilka behov, hinder och möjligheter möter mångbrukarna – och hur kan stödsystemet bättre stödja deras utveckling? Detta webbinarium ger dig inblick i en aktuell studie och möjlighet att bidra med dina egna erfarenheter och perspektiv.
Du som är inbjuden till det här webbinariet har tidigare deltagit på en genomgång av Magnus Ljungs studie. Nu bjuder vi in till ett samtal om förutsättningar, möjligheter och utmaningar mellan mångbrukare och rådgivare/stödsystem. Det blir ett samtal och erfarenhetsutbyte lett av Magnus Ljung för att sedan ingå i hans studie.
När: 5 februari 2026 kl 15-16
Var: Teams
Om studien
Studien bygger på begreppet Mikro-AKIS, som beskriver mångbruksföretagarens strategier för att ta till sig ny kunskap och utvecklas. Här framträder bilden av en heterogen och entreprenöriell målgrupp, med starkt driv men som agerar på ännu outvecklade marknader. Syftet med studien är att stärka företagarens och branschens utvecklingskraft genom att
Magnus har i sin studie undersökt:
Under webbinariet får du vara med och diskutera hur kunskaps- och innovationssystemet kan möta mångbrukares personliga förutsättningar.
Webbinariet vänder sig till mångbruksföretagare och rådgivare som deltagit i de tidigare webbinarierna om studien.
En ny forskningsöversikt från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), framtagen inom projektet Skogens kraft, visar att kunskapsluckor och starka normer kan begränsa utvecklingen av företagande i skogen och ger olika förutsättningar för kvinnors och män.
Kvinnor och män möter olika förväntningar och olika villkor när de vill starta och driva skogsbaserade företag. Det visar rapporten Genus, skogsägande och företagande med skogen som bas som sammanfattar forskning på området.
– Rapporten visar tydligt att genus spelar roll för kvinnors och mäns möjligheter att starta och driva företag med skogen som bas. Samtidigt präglas skogsbruket av starka normer som kan göra det svårt att kombinera traditionellt virkesbruk med andra värden som skogen kan ge. För att bättre förstå hur dessa faktorer samverkar behövs mer kunskap om mångbruksföretagandets villkor, säger Elias Andersson, en av forskarna vid SLU som tagit fram rapporten.
Företagsformen mångbruk innebär att använda skogen för flera olika syften samtidigt, till exempel virkesproduktion i kombination med naturturism, livsmedel, rekreation, tjänster, ekosystemtjänster eller andra former av företagande.
– Projektet Skogens kraft undersöker förutsättningarna för mångbruk i och från skog och rapporten visar tydligt att det finns flera frågor som inte ställts kopplat till småföretagandets förutsättningar och villkor. Här finns alltså mer att göra! Säger Agneta Larsson, projektledare för Skogens kraft.
Rapporten är en del av projektets strategi att arbeta med jämställdhet och ska bidra till bättre underlag för utvecklingsinsatser, policyutformning och beslutsfattande som stärker förutsättningarna för ett inkluderande och hållbart skogsbaserat mångbruksföretagande.
– Det krävs analyser av genusmönstren på flera olika nivåer och översikten ger oss information om hur vi inom projektet kan undvika fällor och bidra till att skapa jämställda villkor genom att fokusera på rätt saker, säger Kicki Borhammar som arbetar som processtöd för jämställdhet i projektet.
Ett centralt perspektiv i rapporten är att forskningen i sig inte är neutral. Val av metoder och angreppssätt påverkar vilka frågor som ställs och vilka former av företagande som synliggörs.
– Mycket forskning bygger på enkätstudier där kön behandlas som en variabel bland andra. Det riskerar att förenkla och befästa bilder av kvinnor och män som skogsägare, snarare än att analysera de normer och strukturer som formar förutsättningarna för mångbruk, säger Elias Andersson SLU.
Ta reda på mer om:
Genus, skogsägande och företagande med skogen som bas En forskningsöversiktandersson-e-et-al-20260113.pdf
Skogens mångbruk växer fram som en dynamisk och entreprenöriell sektor, där företagare verkar på ännu outvecklade marknader. Men vilka behov, hinder och möjligheter möter mångbrukarna – och hur kan stödsystemet bättre stödja deras utveckling? Detta webbinarium ger dig inblick i en aktuell studie och möjlighet att bidra med dina egna erfarenheter och perspektiv.
Välkommen till ett webbinarium där Magnus Ljung, AgrDr statskonsulent och verksamhetsledare vid SLU Kompetenscentrum rådgivning, presenterar sin intervjustudie om mångbrukares lärande och koppling till stödsystemet.
När: 18 februari 2026 kl 9-11
Var: Teams
Studien bygger på begreppet Mikro-AKIS, som beskriver mångbruksföretagarens strategier för att ta till sig ny kunskap och utvecklas. Här framträder bilden av en heterogen och entreprenöriell målgrupp, med starkt driv men som agerar på ännu outvecklade marknader. Syftet med studien är att stärka företagarens och branschens utvecklingskraft genom att
Magnus har i sin studie undersökt:
Under webbinariet får du vara med och diskutera hur kunskaps- och innovationssystemet kan möta mångbrukares personliga förutsättningar.
Webbinariet vänder sig till mångbruksföretagare och rådgivare som deltagit i de tidigare webbinarierna om studien.
Skogens mångbruk växer fram som en dynamisk och entreprenöriell sektor, där företagare verkar på ännu outvecklade marknader. Men vilka behov, hinder och möjligheter möter mångbrukarna – och hur kan stödsystemet bättre stödja deras utveckling? Detta webbinarium ger dig inblick i en aktuell studie och möjlighet att bidra med dina egna erfarenheter och perspektiv.
Välkommen till ett webbinarium där Magnus Ljung, AgrDr statskonsulent och verksamhetsledare vid SLU Kompetenscentrum rådgivning, presenterar sin intervjustudie om mångbrukares lärande och koppling till stödsystemet.
När: 20 januari 8:30-9:30
Var: Teams
Studien bygger på begreppet Mikro-AKIS, som beskriver mångbruksföretagarens strategier för att ta till sig ny kunskap och utvecklas. Här framträder bilden av en heterogen och entreprenöriell målgrupp, med starkt driv men som agerar på ännu outvecklade marknader. Syftet med studien är att stärka företagarens och branschens utvecklingskraft genom att
Magnus har i sin studie undersökt:
Under webbinariet får du som rådgivare möjlighet att diskutera hur kunskaps- och innovationssystemet kan möta mångbrukares personliga förutsättningar.
Webbinariet vänder sig till dig som är rådgivare inom de gröna näringarna.
Projektet genomförs i Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Västra Götalands län men webbinariet är öppet för rådgivare från hela Sverige.
I projektet Skogens kraft vill vi undersöka hur småföretagandet med koppling till skogen ser ut. Visionen är att mångbrukarna – de som kombinerar olika verksamheter i och kring skogen – ska vara medskapare i projektet. För att lyckas behöver vi din hjälp!
Genom att svara på Mångbruksenkäten bidrar du till att:
All information är anonym. Formuläret samlar inte in namn eller e-postadress om du inte själv anger det.
Ta några minuter och svara här
Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för mångbrukare och ett starkare skogsbruk i framtiden. Tack för att du bidrar!
Att MÅNGBRUK blev det ord flest deltagare tog med sig hem från Skogsprogrammets nationella årskonferens är en milstolpe för oss i projektet Skogens kraft. Det betyder att vårt arbete för att synliggöra mångbrukare och deras bidrag till skogen och samhällsutvecklingen verkligen gör skillnad.
Under konferensen fick vi möjlighet att stå på scen tillsammans med Sandra Sälleteg, vd för Trakt Forest Hotel, som delade familjens inspirerande resa från traditionellt skogsbruk till prisade skogssviter ritade av Gert Wingårdh. Ett fantastiskt exempel på hur mångbruk skapar nya affärsmöjligheter, fler jobb och livskraft i skogsbygderna.
Vi är extra glada över att se ordet Mångbruk poppa ut bland alla de nyckelord som deltagarna tog med sig – ett tydligt tecken på att målgruppens potential börjar uppmärksammas. Och vi minns med stolthet sommaren på Elmia Wood, där vi ansvarade för mångbruksmontern tillsammans med Föreningen Skogens Mångbruk. Tillsammans fyllde vi montern med ett 20-tal företag och fick mässans hedersutnämning för vårt medvetna bemötande.
Det här är bara början. Vi fortsätter att driva utvecklingen framåt med nätverkande, jämställdhetsintegrerat arbetssätt och forskningsstudier. När mångbruk lyfts fram blommar både företag, samarbeten och framtidstro – och vi är stolta över att vara en del av den resan.
