I Grenåsa by, söder om Tenhult, tänker Simon Jonegård multifunktionellt på landskapsnivå. Förutom att driva sin byggnadsvårdsbutik försöker han restaurera, gynna och dra nytta av vad gårdens 90 hektar kan erbjuda.
– Jag vill visa att det går att leva på natur- och kulturvård. I dag har jag exempel där jag gått från produktionsskog till naturbetesmark och fått, enligt mig, många fler värden. Landskapet upplevs trevligare, har högre biologisk mångfald, fler ekosystemtjänster och ger bättre betalt, säger Simon.
Exemplet med omställning till naturbetesmark ger honom en ersättning om 4 100 kronor per år och hektar. Tidigare har han bildat ett naturvårdsavtal och biotopskyddsområde, etablerat ädellövsbestånd och utfört veteranisering samt återvätning. Nyligen gjorde han också en naturvårdshuggning som kunde finansiera upprustningen av en bilväg.
– Många markägare kanske räds naturvård, men jag ser det tvärtom. Till exempel inventerade Länsstyrelsen nyligen fladdermöss hos mig och fann sju arter, det är ett bra exempel. För mig ger sådana här saker ett högre värde och jag behöver inte förlora inkomst för det, bara tänka annorlunda. Om jag hade kört ett konventionellt skogsbruk är jag osäker på om jag hade tjänat mer än i dag, säger Simon.
När Skogens kraft träffar Simon har han precis genomfört en workshop kring fönsterrenovering i kulturreservatet Åsens by, där ett 30-tal besökare fick sina frågor besvarade.
Annars är det på hemmaplan han möter flest människor, bland rader av fönster och dörrar, lådor av beslag eller burkar med färg. Hans erfarenhet och filosofi har gjort gården Grenåsa till en mötesplats för nyfikna inom kulturlandskap och byggnadsvård. Även om han ser resan med Grenåsa, som inleddes för 20 år sedan, med ödmjukhet: ”Restaureringen kan liknas vid en lång läroprocess där hus och marker utgör läroboken.”
På gården finns även boendeuthyrning samt vandringsslinga och i dag är den ett demonstrationsområde för hur man kan främja pollinering. När det här skrivs har Simon precis blivit en del i projektgruppen för Äng till äng (ett projekt som syftar till att öka kompetensen om hur blomrika slåttermarker kan anläggas, bevaras och utvecklas genom fröinsamling, sådd, plantering och skötsel).
Simon förfogar också över ett bandsågverk. Varje vinter går han ut i sin skog och synar ut några ändamålsenliga tallar och granar som plockhuggs. Dessa blir till exempelvis panelvirke och syllar i specialdimensioner med hjälp av bandsågen.
– Då får jag fram det jag önskar i kvalitet, det kanske är min största drivkraft. Jag har själva gamla hus och inom byggnadsvården finns en stor efterfrågan.
Många upplever det knepigt att navigera bland stöd och ersättning att söka, men Simon tipsar om att söka inspiration i nätverk och fråga rätt personer.
– Visst, jag har jobbat med frågorna och har nätverk men det behöver inte vara svårt att få tag på kunskapen. Min känsla är att myndighetspersoner är behjälpliga så det handlar om att lyfta luren och våga fråga, säger Simon.
Simons resa med Grenåsa visar att kultur- och naturvård inte behöver innebära minskad lönsamhet – tvärtom kan det skapa nya lönsamma värden.
Nu öppnar nomineringen till Årets mångbruk 2026! Priset som lyfter fram förebilder som använder skogen på nya, hållbara och kreativa sätt. Nominera din kandidat senast 31 juli och se till att just deras arbete får den uppmärksamhet det förtjänar.
Det finns lika många ingångar till skogens mångbruk som det finns småföretagare och skogsägare i Sverige. Verksamheter som turism, mathantverk, hälsa, kulturmiljövård, utbildning och småskalig förädling bidrar till att skogen används på flera olika sätt.
För att lyfta fram förebilder som visar på skogens olika värden delar projektet Skogens kraft i samverkan med föreningen Skogens mångbruk ut den nationella utmärkelsen Årets mångbruk.
Vi behöver din hjälp för att hitta rätt pristagare. Nominera en aktör inom skogligt mångbruk som du tycker är en förebild. Formulera gärna hur din kandidat står för entreprenörskap, innovation och hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska eller ekologiska värden.
Nomineringen är öppen fram till 31 juli. Vinnaren av den hedersfyllda utmärkelsen ”Årets mångbruk 2026” presenteras under en prisceremoni på Skogens krafts mångbrukskonvent 30 september till 1 oktober.
Idag består juryn av representanter från föreningen och projektet.
– Jag är mycket tacksam, det känns så ärofyllt. Vi lever en sekund i taget och den sekunden är nu, säger Ola Engelmark om att få priset. Han är skogsekolog, författare och verksam på Högtorps gård i Sörmland.
Nu är det klart! Årets Mångbrukskonvent äger rum 30 september till 1 oktober 2026 i Ulricehamn, mitt i hjärtat av den sjörika och skogsnära bygden som länge präglats av entreprenörskap och landsbygdskraft. Det blir årets stora samlingspunkt för alla som vill driva skogen framåt och skapa fler värden för framtiden. Här möts modiga idéer, nytänkande företagare och utvecklingskraft för att utforska hur skogen kan bli ännu starkare som resurser.
Precis som tidigare år samlar konventet företagare, markägare, organisationer, utbildningar och aktörer som på olika sätt utvecklar skogens värden. Mångbrukskonventet är en del av Skogens kraft, Västra Götalandsregionens satsning på att lyfta fram skogens breda potential inom mat, virke, hälsa, kultur, energi och turism.
Inför årets konvent söker vi verksamheter, entreprenörer, projekt och initiativ som vill bidra till programmet. Har du något du vill visa upp, en berättelse att dela eller en idé som förtjänar plats i årets program?
Hör gärna av dig till Agneta! agneta.e.larsson@vgregion.se
Under konventet koras också mottagaren av Årets mångbruk 2026, den nationella utmärkelsen som hyllar personer eller verksamheter som på ett innovativt, hållbart och inspirerande sätt utvecklar flera värden från skogen.
Mer information om hur du nominerar kommer snart!
Plats: Hotell Bogesund, Ulricehamn
Datum: 30 september–1 oktober 2026 (lunch till lunch)
Mer information, program och anmälan publiceras på skogenskraft.se under våren.
Under den första halvan av projekttiden har vi haft förmånen att få träffa en mängd mångbrukare. Vi har tillsammans med föreningen Skogens mångbruk ansvarat för mångbruksmontern på Elmia Wood, vi har arrangerat ett mångbrukskonvent och en rad olika mångbruksträffar, både fysiska och digitala. Utöver detta har vi tagit fram en rapport om genus, skogsägande och företagande i skog och genomfört en mikro-AKIS studie. Vi har lärt oss en hel del och nu är det dags att bestämma oss för hur vi på bästa sätt, med mångbruket i fokus, ska använda våra resurser under projektets andra halva, och till och med den sista augusti 2027 då projektet avslutas.
Med styrgruppen fokuserar vi på hur resultat kan leva och tas vidare efter projektet. Referensgruppen bidrar med en bred kompetens och nya infallsvinklar till projektet och halvtidsutvärderingen visar att vi nått ut till många mångbrukare och att vi nu behöver fokusera på vad vi kan göra för att stötta mångbrukets affärsutveckling. Detta kommer vi att göra bland annat med att fortsätta arbeta utifrån mikro-AKIS tillsammans med främjarsystemet och mångbrukare samtidigt som vi kommer att arrangera fler träffar med och för mångbrukare i våra fyra regioner.
Vi behöver fortsatt samskapande med er mångbrukare och ett viktigt sätt ni kan bidra är genom att svara på vår enkät för att vi ska kunna samla in mer underlag för att kunna visa på möjligheter och behov för ett stärkt mångbruk.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Magnus Hellgren, Samordnare Smålands skog- och trästrategier Region Kronoberg. Hej Magnus!
Det mest spännande är den stora mångfalden av saker som mångbrukarna håller på med och det driv dessa företagare har. Mångbrukarnas verksamheter har legat under radarn men behöver verkligen komma fram i ljuset och få den uppmärksamhet de behöver.
Det pågår en hård debatt om skogen. Mångbruket visar att skogen kan användas till mer än skogsindustriråvara, kollager och skyddad natur. Skogens kraft tydliggör att det går att skapa värde och ekonomi på flera sätt.
Jag kommer framförallt bidra med en förankring i Småland och jag försöker hitta en väg för att fortsätta arbeta med mångbruk efter projektets slut.
Ett valnötsträd. Det kan ge många värdefulla nyttor och är vackert att se på.
Välkommen till en fördjupad mångbruksdialog. Denna gång pratar vi kring hälsa och välmående i skog och natur. Det är ett öppet frukostmöte för dig som bedriver eller vill bedriva mångbruk med koppling till skog. Tanken med den här timmen är att kunna möta andra mångbruksföretagare, på ett kollegialt men avslappnat sätt. Det ger möjlighet att etablera nätverk, dryfta tankar, be om tips och dela utmaningar. Dialogen arrangeras digitalt en gång i månaden, inte nödvändigtvis med tema, men du är varmt välkommen att inkomma med förslag på samtalsämne.
Upprinnelsen till mötesformen är ett önskemål som kom upp under mångbrukskonventet 2025. Också du som är verksam inom främjandesystemet är välkommen att delta. Var du befinner dig geografiskt är inte avgörande, men aktiviteten vänder sig i synnerhet till aktörer i Västra Götaland och Småland.
Här hittar du möteslänk och anmälningsformulär. Anmälan är inte obligatorisk, men underlättar för att få en uppfattning om uppslutning.
Hoppas vi ses och hörs!
Hur skapar vi som skogsägare och företagare värde av svensk ek – hela vägen från skogsplantering till färdig möbel? Under en timme följer vi ekens resa genom skog och verkstad. Vi möter två personer som arbetar i varsin ände av värdekedjan – med kvalitet, långsiktighet och regional förankring som gemensam nämnare.
17 MARS, 2026 08:00 – 09:00 DIGITAL
Andreas Ekstrand, lövträdspecialist på Södra Skogsägarna och ordförande för Ekfrämjandet, delar med sig av sin erfarenhet av att plantera och sköta ekskog för att förena hög virkeskvalitet med starka naturvärden. Vad krävs för att bygga kvalitet över generationer?
Andreas Wenander, grundare av Customwood, berättar om hur företaget på kort tid vuxit till 15 medarbetare och tre showrooms – med ett tydligt krav: all ek ska vara av toppkvalitet och komma från Västsverige. I verkstaden i Göteborgs gamla Pellerins Margarinfabrik tillverkas handgjorda möbler och inredningsdetaljer i massiv ek – producerade på beställning för att minimera miljöavtrycket.
Webbinariet är kostnadsfritt och arrangeras av Skogens kraft och Agroväst Gröna Möten. Aktiviteten riktar sig till dig som är skogsägare, verksam inom träförädling, design, bygg eller
möbelproduktion – eller som vill förstå hur långsiktig råvaruförsörjning och lokal förädling kan stärka både affär och hållbarhet.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.seLänk sänds ut dagen innan till den mailadress du angett. Viktigt att du anmäler dig senast 15 mars via www.gronamoten.se.
Välkommen att starta dagen med kunskap, inspiration och konkreta exempel på hur svensk ek kan skapa värde – i flera led.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Jennelie Andersson på Västra Götalandsregionens naturbruksförvaltning. Hej Jennelie!
Det här projektet lär mig massor om vad mångbruk faktiskt innebär och hur brett det kan vara.
Vi är dessutom projektägare för ett stort och betydelsefullt projekt, vilket är nytt både för förvaltningen och för mig i min roll som ekonom. Att fyra regioner finansierar projektet gör arbetet både roligt och utmanande – särskilt när det kommer till den ekonomiska redovisningen.
Genom projektet kan vi synliggöra och stärka mångbrukarna och visa att skogen kan användas på fler sätt än genom traditionellt skogsbruk. Det här arbetet blir en viktig del i att skapa bättre förutsättningar och stöd för mångbruket på längre sikt.
Jag arbetar som ekonom. Det innebär att jag följer upp budgeten och stöttar projektet i att förvalta finansieringen på bästa sätt. Jag ansvarar också för rapporteringen till finansiärerna – pengarna ska gå till rätt saker, och därför behöver vi ha god uppföljning genom hela processen.
Ett äppelträd i en solig trädgård på landet. Ett träd som får stå där och producera frukt år efter år – och då och då bli lite ompysslat.
Under projektets gång kommer vi presentera personerna bakom projektet. Den här gången får vi lära känna Jerker Bergdahl från Skogsstyrelsen. Hej Jerker!
Att det är på riktigt. Skogen är en stor resurs och många kluriga mångbrukare har upptäckt potentialen. Samarbeten mellan mångbrukare ger stor utväxling. Sen ska jag vara ärlig och säga att jag blir själv sugen på att bli mångbrukare, att utveckla den plats och de begränsade möjligheter som finns bakom min egen husknut. Det är något alldeles extra det där med ett genuint ursprung, en stark och stolt berättelse som inte är svår att tala sig varm för.
Projektet har redan öppnat upp förståelsen för och potentialen i mångbruket. Skogsprogrammet utrycker förhoppningar om att mångbruket kan bidra med jobb och hållbar tillväxt, Skogens kraft har bevisat att jobben och potentialen finns! Så skogens betydelse för landsbygdens utveckling tror jag kommer att förtydligas. Och framförallt ser jag att fler kluriga människor, entreprenörer, kommer att upptäcka möjligheterna och bygga nya verksamheter.
I huvudsak två delar. 1. Projektet är jämställdhetsintegrerat och här är jag brygga till Skogssektorns jämställdhetsråd som jag också jobbar med. 2. Projektet är en del av nationella skogsprogrammet som Skogsstyrelsen har i uppdrag att samordna och även här är jag en brygga. Det jag menar med att vara brygga är att jag kan föra information åt båda hållen, samordna genom att exempelvis se till så projektet tar plats på skogsprogrammets årskonferens i Stockholm.
En pansarbarkstall på en berghäll vid en sjökant. I skogen, med utsikt över vattnet. Med en lång historia som sett landskapet förändrats och som lyssnat på många ”här och nu – samtal”, sådana samtal som vi numera nästan bara kan ha i skogen. Några av mina yngre kompisar är numera stolta leverantörer till byggnadsvårdade gamla kåkar.
I Tivedens djupa skogar har Jessica Sannö tillsammans med familjen byggt mer än ett naturturismföretag. Hon har byggt ett levande exempel på hur skogen kan vara grund för företagande, hälsa och lokal utveckling, utan att reduceras till enbart virkesproduktion.
Genom Ösjönäs har Jessica utvecklat upplevelser som vilar på platsens själ. Hästarna är en självklar del av hennes liv och företagande, liksom hennes starka engagemang för hälsa. Det tar sig uttryck i aktiviteter som rid- och yogahelger – där natur, rörelse och återhämtning vävs samman till helhetsupplevelser som lockar både nya och återkommande gäster.
Jessica är också skogsägare och en tydlig röst för ett bredare synsätt på skogens värden. Hon har varit med och möjliggjort stora sammanhängande områden med hyggesfriare brukande runt Tiveden, där skogen fortsatt används – men med anpassningar som stärker upplevelsevärden, biologisk mångfald och långsiktig lokal nytta.
Som medgrundare till den nationella föreningen Skogens mångbruk har hon bidragit till att flytta positioner. Föreningen verkar för att fler företagare och skogsägare ska våga tro på – och följa – sina affärsdrömmar, även när de rymmer betydligt mer än traditionell virkesproduktion. Här lyfts skogen som en plattform för många intäkter, fler företag och starkare bygder.
Samtidigt är Jessica ovanligt tydlig i en fråga som många livsstilsföretagare brottas med: ekonomi. Hon är en stark förespråkare för att även natur- och turismföretag måste ta tillräckligt betalt för sina tjänster. Långsiktig hållbarhet handlar inte om att arbeta dygnet runt året om, utan om att bygga affärer som ger både försörjning, återhämtning och livskvalitet.
Jessica är också en tydlig röst för naturturismen på både nationell och EU-nivå, där hon visar att turism inte är motsatsen till vare sig naturvård eller skogsbruk, utan tvärtom kan vara en motor för lokalsamhällets utveckling. Hon bjuder in skogsägare, beslutsfattare och entreprenörer att se skogen med nya ögon — som resurs, relation och möjlighet. (Naturturismföretagen)
Jessica Sannö är en förebild för hur skogen kan brukas, användas och älskas – samtidigt. För företagare, skogsägare och hela bygder som vill uppnå mer via mångbruk.
